Debattartikel: ”Beror IES goda rykte på mytbildning och skicklig marknadsföring?”

Under åren har Internationella engelska skolan (IES) byggt upp sin image, samlat på sig resultat och odlat en del myter om sig själva. Vi i Roslagens oberoende parti väljer att lyfta sanningar och myter om IES för att få ett gott underlag inför IES eventuellt kommande etablering i Norrtälje kommun.

Sant är att eleverna i IES redovisar goda betyg, bättre än de flesta kommunala skolorna i landet. Det råder god ordning och studiero på IES skolor, och elevernas klädkod har speciella krav. Föräldrar och lärare har höga förväntningar på eleverna, vilket är en av flera framgångsfaktorer för goda studieresultat.

Elever, föräldrar och lärare delar alltid ett gemensamt mål: goda studieresultat. Trepartssamverkan är ett måste för att nå just det.

Föräldrar som väljer IES för sina barn har oftast själva en god yrkesutbildning som är betydligt bättre än föräldrar i allmänhet (Skolverkets statistik). Oftast har åtminstone den ene av vårdnadshavarna en eftergymnasial utbildning (yrkeshögskola eller högskola). Föräldrarna är också som regel från ”socioekonomiskt goda familjer” (citat från IES ägare), och de har lätt för att göra tidiga och medvetna val när de väljer skola för sina barn.

En effekt kan bli att de kommunala skolorna mister en viktig elevgrupp, som annars fungerar som inspiration för sina klasskamrater. Stressen är dock omvittnat hög hos IES elever, vilket bekymrar många föräldrar.

De tre främsta faktorerna för elevers studieframgång är enligt modern forskning: skickliga lärare, stödjande föräldrar – där mammans utbildningsbakgrund är näst viktigaste faktorn – samt elevernas lust att lära och sköta sina studier (viktigare än så kallad begåvning).

Så synar vi lärarna i IES skolor.

60 procent av dem är utbildade pedagoger, 40 procent alltså utan lärarexamen. Många av de oexaminerade är engelsktalande studenter från England, Kanada och Australien.

Eftersom IES använder undantaget i skollagen om undervisning på engelska, och därmed frångår kravet på behöriga lärare, blir lönekostnaden lägre. Examinerade lärare tjänar i snitt 2 600 kronor per månad mindre än kommunalt anställda lärare, de oexaminerade runt 5 000 kronor per månad mindre. IES utbildningsansvarige har svarat att löneskillnaden beror på att IES oftast anställer nyexaminerade lärare.

Eleverna får höga betyg, långt bättre än vad eleverna presterar på de nationella proven (det vill säga glädjebetyg). Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att två riskkapitalfinansierade skolkoncerner, varav IES är den ena, har den största skillnaden mellan elevernas betyg och deras faktiska prestationer på de nationella proven.

Underbetalda, oerfarna lärare, där 40 procent saknar lärarutbildning, som själva rättar elevernas nationella prov och sätter betyg på sina elever, skapar bilden av en framgångsrik skola, som förtjänar att rekrytera studiemotiverade elever med höga förväntningar hemifrån.

Är det skolans, elevernas eller föräldrarnas förtjänst att ryktet är gott? Är det goda ryktet välförtjänt eller resultatet av utebliven självkritik, mytbildning och skicklig marknadsföring?

All statistik från Skolverket och SCB tillsammans med forskarrapporter ger oss svaret. Den avgörande frågan blir: motiverar det positiva urvalet av elever på IES skolor en lika hög skolpeng som de kommunala skolornas?

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-beror-ies-goda-rykte-pa-mytbildning-och-skicklig-marknadsforing

INSÄNDARE: ”Det är dags att förlänga Roslagsbanan till Rimbo”

Denna del av Stockholms län behöver en vitaliserande injektion och det i form av förlänga Roslagsbanan till Rimbo.

Förlängningen skulle betyda mycket när Roslagståget sväljer många fler än bussarna som trafikerar Norrtälje och Danderyd.

Orterna kring Rimbo behöver återupplivas ur sin Törnrosasömn. Ta exempelvis Rånäs. Orten har varit väldigt levande och haft många verksamheter; zinkvitt fabrik, stor såg, bilfjädrar, mindre båtar, affär osv. I dagsläget är det mesta nedlagt och kvar finns minnen och en föråldrade population.

Vad betyder alla fagra ord om levande landsbygd? Låt det inte bara bli politiska floskler.

Per Selenius

https://www.norrteljetidning.se/artikel/insandare-det-ar-dags-att-forlanga-roslagsbanan-till-rimbo

Debattartikel: ”Storsatsning i Norrtälje stad – och resten av kommunen?”

Tre glada kommunalråd framträder i Norrtelje Tidning 23 februari, väldigt nöjda med att processen kring den största skolan kommunen låtit bygga kommer att ge plats åt 600-750 elever i centralt läge för pendlande elever från hela kommunen.

Bygger gör ett externt fastighetsbolag till en kostnad man som förtroendevald helst vill slippa tänka på. Det räcker med att veta att Norrtälje är tionde värsta kommun i landet när det gäller hyreskostnadernas andel (21,2 procent) av skolpengen. Utan kontroll över byggnadskostnaderna för den nya skolan (något kommunen hade senast i Rimbo när man projekterade och byggde i egen regi) blir den kommande hyran ett dråpslag för snitthyreskostnaden för alla skolor inklusive egenregins gamla, ofta eftersatta lokaler. Sorry alla elever och föräldrar i Länna, Hallsta, Rimbo och Älmsta, och i bygdeskolorna. Roslagens oberoende parti strävar hellre för att utveckla alla skolor i kommunen, inte avveckla.

”Vi vill att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen och en skola som IES med höga resultat kan tillföra något till skolutbudet här idag”, säger Bino Drummond.

Ja, betygen är högre för elever i IES (Internationella engelska skolan) visar SCB:s statistik. Statistiken visar även att elever på IES och Kunskapsskolan – två stora skolkoncerner ägda av riskkapitalister – har störst andel glädjebetyg i landet. Skälet till det tar vi upp i en kommande debattartikel, där vi ska syna sanning och myter om IES.

En skola med cirka 700 elever drar in skolpeng i storleksordningen 80 miljoner kronor per år. Med ägarens (riskkapitalisten Jan Hummel som företräder Peutinger, ett internationellt konsortium) målsättning om 11,5 procents årlig vinst, betyder det att ungefär nio miljoner kronor av Norrtälje kommuns skatteintäkter riskerar att hamna utomlands istället för att komma kommunens företag till nytta.

Hur blir det då med undervisningens kvalitet? I genomsnitt cirka 40 procent av IES lärare saknar formell lärarutbildning, övriga 60 procent består till stor del av unga, ofta nyexaminerade lärare.

Det svaret gav IES utbildningsansvarige till lärarfacket Lärarnas Riksförbund, som räknat ut att IES lärare var 2 600 kronor billigare i lön varje månad jämfört med kommunalt avlönade lärare. Av de 40 procent oexaminerade lärarna består en inte obetydlig del av unga, engelsktalande studenter från länder som England, Kanada och Australien. Dessa tjänar 6 000 kronor mindre per månad än kommunalt avlönade lärare. Är dessa de ”kvalitetslärare” i IES som sätter för höga betyg?

De 80 procent av grundskoleeleverna som finns kvar i kommunens egenregi, och som inte får plats på IES, får hålla tillgodo med den kvalitet som den politiska majoritetens ambition sträcker sig till. Skolinspektionen skriver i sin stora systemgranskning av grundskolan i Norrtälje hösten 2019, att likvärdigheten mellan kommunens skolor är låg ”både vad avser lärarresurser och läromedel”. Majoritetens svar på hur man ska öka likvärdigheten mellan skolorna framöver kan alltså bli helt kontraproduktiv, det vill säga den kommer att minska i stället för att öka. Som politiker i barn- och skolnämnden tar man sig för pannan.

Bäva månde Freinetskolan och Montessoriskolorna, skolor som har ambitioner att erbjuda alternativ pedagogik med kvalitet, mångfald och en skolstorlek som ger sina elever trygghet och uppmärksamhet i ett överblickbart format.

Vi behöver våra skolpengar till att utveckla skolan stabilt framåt, gärna med mångfald i skolvärlden, men det ska inte gå att lättvindigt sko sig på kommunens välvilja.

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-storsatsning-i-norrtalje-stad-och-resten-av-kommunen

Debattartikel: ”S och L bör kliva upp ur skyttegravarna”

I en replik går Robert Beronius (L) i svaromål på Socialdemokraternas debattinlägg om coronapandemin och skolresultaten. Robert Beronius hävdar bland annat att ”covid-19 är ett farligt virus, men för eleverna och kunskapsresultaten i vår kommun är Socialdemokraterna betydligt farligare.”

Hur bör man hantera sina politiska meningsmotståndare? Respektfullt tycker vi i Roslagens oberoende parti. Det är under ett kommunalråds värdighet att i en debattartikel i Norrtelje Tidning uttrycka sig på ett sätt som om det vore ett oförskämt, anonymt inlägg på sociala medier.

I den nyss publicerade utvärderingen av Norrtälje kommuns ”Skolutvecklingsprogram för perioden 2016 – 2020”, författad av enheten för resultat och analys vid barn- och utbildningskontoret, finns svaret på den uppenbarligen infekterade frågan mellan Liberalerna och Socialdemokraterna i ärendet.

I utvärderingen av planen står:

”Vi kan i alla fall konstatera att andelen elever per lärare ökade, trots att Skolutvecklingsprogrammet sa att lärartätheten skall öka. Lärartätheten var ganska konstant fram till läsåret 2016 då den började gå ner, för att vara på sitt sämsta värde 2020.

Figur 1 visar hur det många elever går på varje lärare. Från 2016 har det värdet ökat från ca 13 elever per lärare, till nästan 15 elever per lärare i grundskolan. Källa: SIRIS Skolverket.

Norrtälje kommun har faktiskt inte haft ett sämre värde än 2019 års värde på 23 år.”

Under dessa 23 år har den styrande majoriteten i Norrtälje växlat, således kan man ju fundera över vilken partisammanslutning, majoritet eller allians under 2000-talet som skött sitt uppdrag sämst …

Vi ser hellre att Liberalerna och Socialdemokraterna kliver ur skyttegravarna, och att vi tillsammans försöker åstadkomma något för skolan i kommunen.

Johan Österberg (ROOP)

Anders Fransson (ROOP)

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-s-och-l-bor-kliva-upp-ur-skyttegravarna

Debattartikel: ”Vart tog kulturhuset i hamnområdet vägen?”

Det blir inget kulturhus i hamnen, är det någon som blev förvånad? Tja, i alla fall inte jag!

Jag tror att vi som jobbar med och för att det ska finnas en levande kultur i vår kommun har alla de senaste turerna i färskt minne.

Vi hade en konsthall som fått pris för sina fantastiska utställningar, vad hände med den? Jo, först stängdes den och det sades att ”där gick ingen in utan hjälm”, den var för dålig att vistas i.

Det gick dock alldeles utmärkt att se till att en krögare på sta’n fick hyra och driva franchisingverksamhet där.

Naturligtvis gick det att renovera för den verksamheten, men att låta föreningsverksamhet ta över och göra det till ett allaktivitetshus det var omöjligt.

Nåja, vi fick ju en annan konsthall, som är hopbyggd med Pythagoras, och det är ju inte fy skam att kunna åka hissen upp till det fantastiska industrimuseet vi har där.

Det andra huset som schabblades bort var filmsalen uppe på Campus. Den var byggd till militären som filmsal, med scen för konserter och teatrar. En mycket vacker lokal med en fantastisk akustik, och högt i tak med limträbalkar som gjorde att man stod som i ett upp och nervänt skepp.

Detta hus försökte man köpa ut för att skapa ett framtida kulturhus, med levande kultur.

Där fick vi också tji med ursäkten att det skulle ju komma att bli ett kulturhus i hamnen!

När våra styrande inte förstår bättre och inte är så intresserade av en levande kultur, utan tycker att ”kultur kan vara att sitta och se ut över vatten”, samt att ett hotell i hamnen viktigare än löftet om ett kulturhus, då blir man bedrövad.

Ett förslag till hotell vid badhuset och Sportcentrum, i samband med bygget av badhuset, med utsikt över staden och Norrtäljeviken, hade varit bättre tänkt. Det förslaget föll inte kommunen på läppen då, men kanske kunde man damma av det nu? Ett hotell på bästa platsen i Norrtälje hamn känns ganska uselt, inte minst med tanke på situationen i den branschen…

Yvonne Svensson (ROOP), ersättare i kultur- och fritidsnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-vart-tog-kulturhuset-i-hamnomradet-vagen

Debattartikel: ”Bevara gamla badhuset i Hallstavik”

Vad händer i Hallstavik? Med bestörtning läser vi att det fina gamla badhuset i Hallstavik skall rivas, allt enligt artikel i Norrtelje Tidning. I och med detta beslut försvinner möjligheten att bevara en del av Hallstaviksbornas historia, många är de barn och vuxna som passerat och använt badhuset genom åren.

Med bestörtning läser vi att det fina gamla badhuset i Hallstavik skall rivas. Låt oss få behålla ett av Hallstaviks landmärken, skriver fem företrädare för Roslagens oberoende parti.
Med bestörtning läser vi att det fina gamla badhuset i Hallstavik skall rivas. Låt oss få behålla ett av Hallstaviks landmärken, skriver fem företrädare för Roslagens oberoende parti.
Bild: Ida Forsgren
Varför inte bevara byggnaden och använda den som komplettering till sporthallen, som behöver fler omklädningsrum och gemensamma ytor? Det finns ju redan en förbindelse mellan de två lokalerna.

Läs även: Då rivs Hallstaviks gamla bassäng: ”Vi kan inte underhålla något som inte kan nyttjas”

I badhuset finns två omklädningsrum med tillhörande bastu, samt en kiosk och personalutrymmen som skulle kunna användas som ett mindre omklädningsrum. Dessa omklädningsrum genomgick renovering på 1990-talet. Önskemål om flera omklädningsrum finns hos alla i hallen aktiva föreningar, då det ofta blir väldigt trångt i de omklädningsrum som nu finns.

Bassängområdet kan, efter rivning av bassängen och uppbyggnad av ett trägolv, användas till andra verksamheter till exempel kampsport, dans, schack, utbildningar och liknande. Med andra ord ett föreningshus. Varför inte hämta lite inspiration från det ganska lyckade Arena Satelliten i en annan Stockholmskommun?

Då kan också målningen från 1939, målad av en gästarbetare på Hallsta pappersbruk – Garson – bevaras. Den är renoverad 1984 av den lokala konstnären Bertil Mattsson.

Låt oss få behålla ett av Hallstaviks landmärken!

Gunilla Lindgren (ROOP)

Yvonne Svensson (ROOP)

Sven-Allan Edehamn (ROOP)

Lars Eriksson (ROOP)

Bernt Svärd (ROOP)

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-bevara-gamla-badhuset-i-hallstavik

Debattartikel: ”Märklig kritik mot ROOP”

I Norrtelje Tidning 16 december skriver den politiske chefredaktören Reidar Carlsson (C) ett referat från måndagens kommunfullmäktige, årets budgetfullmäktige, som varade större delen av dagen. Reidar Carlsson poängterar att det är en utmaning att få den demokratiska beslutsgången att fungera i coronatider, och det är verkligen något vi alla upplever sedan mars detta år 2020.

Alltmer har vi tvingats leva och verka utan fysiska och mänskliga möten, och träffas ”via skärm” istället. Enorma ansträngningar har gjorts från alla inblandade i kommunen, såväl förtroendevalda som anställda. För att motverka smittspridningen måste det fungera, men det är inte lätt, i synnerhet med den skillnad i vana och trygghet av att hantera den digitala världen.

Därför känns det rätt märkligt när Reidar Carlsson sätter sig på sina höga hästar och kritiserar oss i Roslagens oberoende parti (ROOP) så kraftigt som han gör i ledarartikeln.

I Roslagens oberoende parti har vi ingen regional eller rikstäckande politisk överbyggnad att ta hjälp av. Vi är ett lokalt parti, som fokuserar på lokalkommunala frågor som berör våra väljare och kommunmedborgare. Vi har läst och studerat de övriga budgetarna så gott vi mäktat med under rådande situation, men bestämde att vi inte kunde bygga en helt egen budget för 2021.

Däremot kan Reidar Carlsson lyssna på inspelningen igen och konstatera att vi faktiskt, trots att vi inte deltog i budgetbeslutet, accepterade Alliansens budget på de flesta områden med ett yrkat tillägg på 19 miljoner kronor för barn- och skolnämnden, ungefär på samma sätt som såväl Socialdemokraterna och Miljöpartiet agerade i några frågeställningar. Detta för att finansiera vårt förslag om utbildningsinsatser på lärar- och förskollärarutbildningen samt projektet med socialpedagog.

För detta redogjorde vår ledamot och sakkunnige i skolfrågor Johan Österberg. Roslagens oberoende parti sätter skolan främst eftersom den kostar mer än en tredjedel av kommunbudgeten och att den är en investering i framtiden som just barn och unga ska skapa.

Utöver denna satsning föreslog gruppledare Yvonne Svensson även en omfördelning av en del av överskottet i Alliansens budget till förmån för KSON (Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje) och socialnämnden. Den totala satsningen stannade på 49 miljoner kronor utöver den budget som röstades igenom.

Varför deltog vi då inte eller stödde någon av de andra budgetarna? Vi förklarar det i den protokollsanteckning som alla kan läsa när protokollet från kommunfullmäktige publiceras.

I Roslagens oberoende parti vill vi ta ansvar för det vi gör och föreslår, och anser därför att det inte är ansvarsfullt att stödja en hel budget där det finns delar vi inte står för. Därför beslöt vi att inte delta i beslutet.

Vi heter det vi heter just därför att vi är oberoende av övriga partier. Samtidigt har vi haft och har ett mycket bra samarbete med alla de andra partierna i olika frågor som står nära våra nyckelfrågor som är viktiga för våra väljare och sympatisörer. Då spelar det ingen roll från vilket parti förslaget kommer eller vilket parti som stödjer något av våra förslag. Vi fortsätter att driva dessa i nämnder och styrelser. Vi tror att detta arbetssätt är ärligare och gagnar våra kommuninvånare.

Kanske är det detta som skrämmer en del andra, och som gör att Reidar Carlsson i viss mån fäller krokben för sig själv i sin retorik?

Yvonne Svensson (ROOP), gruppledare, ledamot i kommunfullmäktige

Johan Österberg (ROOP), ledamot i kommunfullmäktige

Gunilla Lindgren (ROOP), ersättare i kommunfullmäktige

Björn Rudolfsson (ROOP), ersättare i kommunfullmäktige

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-marklig-kritik-mot-roop

Debattartikel: ”Ta sista chansen att rädda förskolan Vega”

Äntligen vågade sig majoriteten i barn- och skolnämnden ta sig ut på isen igen efter att under sommarmånaderna lämnat walk over, och med tystnad förbigått de konkreta förslag till lösningar på förskolan Vegas framtid som vi i Roslagens oberoende parti och även övriga oppositionspartier, presenterat under sommarmånaderna.

Som allianspartiernas gruppledare skriver i ett inpass i Norrtelje Tidning: ”S+MP+V+ROOP vet nog egentligen att deras förslag inte är genomförbart och kanske ska ses som ett politiskt utspel”.

Det goda med vårt och övriga partiers förslag kring Vegas förflyttning till Palettens förskola blev ändå att nedläggningsbeslutet av Vega i juni lyfts upp till förnyad diskussion, och kan skapa utrymme för en klokare lösning som gagnar alla inblandade parter, men då främst barnen, föräldrarna och pedagogerna – de närmast berörda.

I förlängningen borde även kvaliteten och mångfalden gynnas, och kanske även att man så kan lyckas återskapa någon mån av respekt för politiken, dess företrädare samt behovet av framförhållning och demokratisk process.

Nu ger vi i Roslagens oberoende parti Alliansen en sista chans att pröva ännu ett konkret, verksamhetsmässigt, ekonomiskt och kundtillvänt förslag till lösning på förskolan Vegas framtid. Vi föreslår följande lösning i två etapper:

Steg 1: Flytta in Vega i de paviljonger som töms när högstadiet på Grind flyttar till Lommarskolan till sommaren 2021. Ingen extra kostnad uppstår, och paviljongerna på Brännästomten avvecklas 1 juli 2021 och hyran för dem utgår som planerat.

Medan Vega temporärt vistas i Grindskolans paviljonger under 2021/2022 finns tid att arbeta med den permanenta lösningen på lokalfrågan som vi föreslår i steg 2. Dessutom minskar trycket på Blåklintens paviljongsförskola, dit många av Vegas barn hänvisas, och Blåklintens paviljonger kan inom något år avvecklas när dess barn ges plats i Vigelsjö förskola.

Steg 2: Gymnastiksalsbyggnaden på Brännässkolan inreds till en förskola med fyra avdelningar. Den har möjligheter att bli en funktionellt välfungerande förskola. Om det visar sig vara mer ekonomiskt lönsamt att riva nuvarande byggnad och bygga nytt, blir det ändå en vinst för samtliga parter, inklusive skattebetalarna.

Det blir avgjort en klar besparing för kommunen som då slipper investera i en nybyggd förskola i nyproducerade fastigheter i hamnområdet inom en kommande treårsperiod (den lösningen blir inte billig).

Kulturskolans behov av överspelningslokaler bör kunna täckas i Brännäsgården utan ombyggnadskostnader, och utan att krocka tidsmässigt med fritidsgårdens nuvarande verksamhet. Inga detaljplaneändringar eller markanvisningsbeslut krävs heller.

Att bevara en enda förskola i kommunal egenregi bland sex-sju privata förskolor i Norrtälje stadskärna är väl knappast ett ingrepp i föräldrarnas valfrihet? Snarare ett bevis på just att valfriheten och mångfalden gynnas i Norrtälje kommun.

Beslutet om avvecklingen av Vega som togs i juni skickar dessvärre helt andra signaler till kommunens förskoleföräldrar. Dags för omprövning.

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), suppleant i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-ta-sista-chansen-att-radda-forskolan-vega

Debattartikel: ”Förskolan Vega släcks ned till sista juni 2021”

Så kom då svaret på vår fråga om Norrtälje kommun stod fast vid att släcka ned stjärnan Vega. En ekande tystnad från barn- och skolnämndens politiska majoritet vittnar om att ärendet är besvärande obekvämt, vilket är fullt begripligt med tanke på passiviteten hos de styrande i sökandet efter lämpliga lokaler efter 2021.

Vilka motiv för majoritetens beslut kan ha varit styrande? Det lär vi väl aldrig få veta. Vi i vårt parti, Roslagens oberoende parti, väljer att testa tre tänkbara motiv.

Förskolebarnens antal i Norrtälje stad har inte ökat som förväntat senaste året, vilket skapar tomma platser för både de kommunala som privata förskolorna. Nämnden kan inte lägga ned en fristående enhet, så det får bli den enda kommunala av de sju förskolorna i stadskärnan som får ta smällen.

Nämnden vill säkra tillgången på förskolebarn inför etableringen av den kommande, privata förskolan på Björnö. Björnö förskola planeras för upp till 120 barn, det vill säga sex avdelningar. Det blir inte osannolikt en förskolekoncern med riskkapitalbolag i ryggen som pockar på att få etablera sig i kommunen och vill ha god tillgång på barn.

Lokalkostnaderna kan kapas inledningsvis, men när ännu en stor privat förskola så småningom etableras i hamnområdet, så kommer lokalkostnaderna igen med råge. I ett längre perspektiv hade en lokallösning för en ny Vegaförskola på Brännästomten kunnat bli ett ekonomiskt försvarbart alternativ.

Det illa anlagda beslutet om Vegas nedläggning blir inte bara en trist upplevelse för berörda barn och föräldrar. Personalens reaktioner kan få konsekvenser i framtiden för Norrtäljes image som arbetsgivare inom förskola och skola.

För när nya förskolor planeras i staden kommer det till största delen handla om privata alternativ. En ny, kommunal förskola i staden lär vi få vänta länge på.

När nedläggning hotar på grund av överskott på förskoleplatser eller brist på barn i förskolorna, är det sannolikt en kommunal förskola som läggs ned. Hur kommer de kommunala förskolerektorerna och deras pedagoger att tolka de signalerna?

De ekonomiskt mest lönsamma, större förskolorna i staden blir privata, medan den kommunala organisationen får hålla tillgodo med de små, ofta ekonomiskt sårbara förskolorna i landsbygdssocknarna.

Förskolan Vega har varit en klart lysande stjärna under tre år, vilket fått vårdnadshavarna att överklaga beslutet om dess nedläggning till Förvaltningsrätten. Vi sympatiserar med deras överklagande, men misstänker att den önskade effekten för deras engagemang är högst osäker.

Yvonne Svensson (ROOP), gruppledare

Johan Österberg (ROOP), ledamot barn-och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare barn-och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/laggs-vega-ner-for-att-gynna-privata-forskolor