Rimbobor önskar bättre infrastruktur. Per Selenius berättar om dialog på byn.

ROOPs representanter stod vid ICA Rimbo den 6 maj och delade ut information om partiet. 

Speciellt kommer vi ihåg Kerstin som kom fram och villegärna lyfta frågan om trafikrondeller. Trafiksituationen har förvärrats i Rimbo. Att slippa den tunga trafiken genom Rimbo, bara det skulle skapa en bättre miljö och slippa dessa långa köer på eftermiddagarna. År efter år har Rimboborna väntat på en nödvändig kringfartsleden för att underlätta trafiken, men det lär dröja till en obestämd framtid säger Kerstin. 

Vi beslöt att hjälpa Kerstins i kommunens E-förslagsinlägg. Det blev en riktig raket och visade nödvändigheten med rondellerna det Kerstin och många, många andra önskar. Kerstin hade fått 41 tummen upp markeringar och i skrivande stund 2 veckor senare har inlägget 283 röster. Det visar att Norrtäljebor är engagerade och vill ha ändring i trafiken i Rimbo.

ROOPs förfrågan till Trafikverket slutade med…

”Med denna bakgrund kan vi inte prioritera att, under de närmaste åren, lägga resurser avsatta för trafiksäkerhet på denna sträcka”….. ”Trafikverket planerar för ombyggnad av väg 77. Detta kommer leda till minskad trafik genom Rimbo på sikt”….. 

Vi ger oss inte, vi skall försöka på annat sätt lösa denna knut.

Kommunfullmäktige på måndag 2 maj 2022

Hur använder kommunen skattepengar rätt under ett jubileumsår?

Kommunfullmäktige sammanträder i Sportcentrum

 Roslagens oberoende parti ställde i en s.k. Interpellation ett antal frågor till kultur och fritidsnämndens ordförande Bengt Ericsson (C) om hyran av den nya byggnadens Havstornets toppvåning. Vi undrar hur man från Alliansens sida tänkt använda denna inom ramen för nämndens budget. På vilket sätt kommer den Norrtäljes invånare till nytta och glädje?
Eftersom vi inte tycker att de skriftliga svaren vi fått är tillräckliga, hoppas vi på att diskussionen i måndagens kommunfullmäktige ska ge svar på hur och varför man använder kommunens pengar till detta under jubileumsåret. 

Debattartikel: ”Äldre är beroende av att få post varje dag”

Reidar Carlsson skriver i en ledare att det är ”rimligt att breven inte delas ut varje dag”. Samtidigt påpekar han att det är viktigt att säkra dagstidningsutdelningen varje dag.

Vi i Roop håller absolut med om det senare, men kan inte riktigt förstå tankegången i det första påståendet. Är det så att Reidar Carlsson enbart talar i egen sak (det vill säga dagstidningsjournalistens)?

Digitaliseringen av samhället pågår och har snarast accelererat under pandemin. Vi har inget emot att digitala tjänster tar mer plats, men anser samtidigt att samhället inte har säkrat åtkomstmöjligheter för gemene man och kvinna, i synnerhet på landsbygden, vilket vi ju som bekant har mycket av i vår kommun.

En retorisk fråga: när nu Postnord ska dela ut posten varannan dag, kommer väl portot kunna sänkas? Nej, det lär knappast ske med facit i hand på hur utvecklingen redan gått fram.

Postnord garanterar inte längre att ett normalbrev kommer fram över natten inom Sverige. Detta drabbar också självklart de dagstidningar som distribueras med hjälp av posten.

Men där argumenterar Reidar Carlsson så här: ”För sådana brev finns det andra och mycket snabbare sätt, till exempel elektronisk post.”

Tidningarna däremot ska säkras…

Vi frågar oss: De som inte i dag har möjligheter att sända e-post, hur gör de med sin post?

En sådan här åtgärd kommer med tiden med all sannolikhet att leda till att vi endast får post två dagar i veckan.

Vi är helt övertygade om att de äldre som är beroende av att papperstidningen delas varje dag, säkert också är beroende av sin post varje dag. Även yngre människor får myndighets- och annan viktig post som inte går att ordna via e-post. Som det fungerar i dag, töms de flesta brevlådor redan kl. 09.00 och ingen töms på helgerna. Detta gör det i princip omöjligt att svara snabbt på viktig post, och förstärks ytterligare av indragen utdelning.

Vi tror att det började redan när posten skulle konkurrensutsättas. Posten fick inte ens konkurrera med dåvarande city-mail. Där finns startskottet till varför bland annat brevförsändelser minskade drastiskt. Här i kommunen så anlitar man inte ens Postnord, utan Bring kommer med våra ”tyngre” dokument hem till oss. De som av olika anledningar fortfarande är svåra att överföra elektroniskt.

Till sist får vi inte glömma våra äldre (och en del yngre) som ofta inte har den IT-kunskap som krävs i nuvarande samhälle, som helt enkelt inte orkar följa med utvecklingen, även om man tidigare kanske har skaffat utrustning. Där behöver den gruppen människor få både stöd och hjälp med att klara sina vardagsärenden.

Så, nej Reidar Carlsson, vi anser inte att det är tillfredsställande med varannandagsutdelning av posten på landsbygden och mindre centralorter. Varför inte försöka få till stånd ett samarbete mellan dagstidningsdistributionen och postens dito?

Bernt Svärd (Roop), ledamot i teknik- och klimatnämnden

Robert Johansson (Roop), ersättare i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/2022-02-04/aldre-ar-beroende-av-att-fa-post-varje-dag

Debattartikel: ”Beror IES goda rykte på mytbildning och skicklig marknadsföring?”

Under åren har Internationella engelska skolan (IES) byggt upp sin image, samlat på sig resultat och odlat en del myter om sig själva. Vi i Roslagens oberoende parti väljer att lyfta sanningar och myter om IES för att få ett gott underlag inför IES eventuellt kommande etablering i Norrtälje kommun.

Sant är att eleverna i IES redovisar goda betyg, bättre än de flesta kommunala skolorna i landet. Det råder god ordning och studiero på IES skolor, och elevernas klädkod har speciella krav. Föräldrar och lärare har höga förväntningar på eleverna, vilket är en av flera framgångsfaktorer för goda studieresultat.

Elever, föräldrar och lärare delar alltid ett gemensamt mål: goda studieresultat. Trepartssamverkan är ett måste för att nå just det.

Föräldrar som väljer IES för sina barn har oftast själva en god yrkesutbildning som är betydligt bättre än föräldrar i allmänhet (Skolverkets statistik). Oftast har åtminstone den ene av vårdnadshavarna en eftergymnasial utbildning (yrkeshögskola eller högskola). Föräldrarna är också som regel från ”socioekonomiskt goda familjer” (citat från IES ägare), och de har lätt för att göra tidiga och medvetna val när de väljer skola för sina barn.

En effekt kan bli att de kommunala skolorna mister en viktig elevgrupp, som annars fungerar som inspiration för sina klasskamrater. Stressen är dock omvittnat hög hos IES elever, vilket bekymrar många föräldrar.

De tre främsta faktorerna för elevers studieframgång är enligt modern forskning: skickliga lärare, stödjande föräldrar – där mammans utbildningsbakgrund är näst viktigaste faktorn – samt elevernas lust att lära och sköta sina studier (viktigare än så kallad begåvning).

Så synar vi lärarna i IES skolor.

60 procent av dem är utbildade pedagoger, 40 procent alltså utan lärarexamen. Många av de oexaminerade är engelsktalande studenter från England, Kanada och Australien.

Eftersom IES använder undantaget i skollagen om undervisning på engelska, och därmed frångår kravet på behöriga lärare, blir lönekostnaden lägre. Examinerade lärare tjänar i snitt 2 600 kronor per månad mindre än kommunalt anställda lärare, de oexaminerade runt 5 000 kronor per månad mindre. IES utbildningsansvarige har svarat att löneskillnaden beror på att IES oftast anställer nyexaminerade lärare.

Eleverna får höga betyg, långt bättre än vad eleverna presterar på de nationella proven (det vill säga glädjebetyg). Forskare vid Stockholms universitet har upptäckt att två riskkapitalfinansierade skolkoncerner, varav IES är den ena, har den största skillnaden mellan elevernas betyg och deras faktiska prestationer på de nationella proven.

Underbetalda, oerfarna lärare, där 40 procent saknar lärarutbildning, som själva rättar elevernas nationella prov och sätter betyg på sina elever, skapar bilden av en framgångsrik skola, som förtjänar att rekrytera studiemotiverade elever med höga förväntningar hemifrån.

Är det skolans, elevernas eller föräldrarnas förtjänst att ryktet är gott? Är det goda ryktet välförtjänt eller resultatet av utebliven självkritik, mytbildning och skicklig marknadsföring?

All statistik från Skolverket och SCB tillsammans med forskarrapporter ger oss svaret. Den avgörande frågan blir: motiverar det positiva urvalet av elever på IES skolor en lika hög skolpeng som de kommunala skolornas?

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-beror-ies-goda-rykte-pa-mytbildning-och-skicklig-marknadsforing

INSÄNDARE: ”Det är dags att förlänga Roslagsbanan till Rimbo”

Denna del av Stockholms län behöver en vitaliserande injektion och det i form av förlänga Roslagsbanan till Rimbo.

Förlängningen skulle betyda mycket när Roslagståget sväljer många fler än bussarna som trafikerar Norrtälje och Danderyd.

Orterna kring Rimbo behöver återupplivas ur sin Törnrosasömn. Ta exempelvis Rånäs. Orten har varit väldigt levande och haft många verksamheter; zinkvitt fabrik, stor såg, bilfjädrar, mindre båtar, affär osv. I dagsläget är det mesta nedlagt och kvar finns minnen och en föråldrade population.

Vad betyder alla fagra ord om levande landsbygd? Låt det inte bara bli politiska floskler.

Per Selenius

https://www.norrteljetidning.se/artikel/insandare-det-ar-dags-att-forlanga-roslagsbanan-till-rimbo

Debattartikel: ”Storsatsning i Norrtälje stad – och resten av kommunen?”

Tre glada kommunalråd framträder i Norrtelje Tidning 23 februari, väldigt nöjda med att processen kring den största skolan kommunen låtit bygga kommer att ge plats åt 600-750 elever i centralt läge för pendlande elever från hela kommunen.

Bygger gör ett externt fastighetsbolag till en kostnad man som förtroendevald helst vill slippa tänka på. Det räcker med att veta att Norrtälje är tionde värsta kommun i landet när det gäller hyreskostnadernas andel (21,2 procent) av skolpengen. Utan kontroll över byggnadskostnaderna för den nya skolan (något kommunen hade senast i Rimbo när man projekterade och byggde i egen regi) blir den kommande hyran ett dråpslag för snitthyreskostnaden för alla skolor inklusive egenregins gamla, ofta eftersatta lokaler. Sorry alla elever och föräldrar i Länna, Hallsta, Rimbo och Älmsta, och i bygdeskolorna. Roslagens oberoende parti strävar hellre för att utveckla alla skolor i kommunen, inte avveckla.

”Vi vill att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen och en skola som IES med höga resultat kan tillföra något till skolutbudet här idag”, säger Bino Drummond.

Ja, betygen är högre för elever i IES (Internationella engelska skolan) visar SCB:s statistik. Statistiken visar även att elever på IES och Kunskapsskolan – två stora skolkoncerner ägda av riskkapitalister – har störst andel glädjebetyg i landet. Skälet till det tar vi upp i en kommande debattartikel, där vi ska syna sanning och myter om IES.

En skola med cirka 700 elever drar in skolpeng i storleksordningen 80 miljoner kronor per år. Med ägarens (riskkapitalisten Jan Hummel som företräder Peutinger, ett internationellt konsortium) målsättning om 11,5 procents årlig vinst, betyder det att ungefär nio miljoner kronor av Norrtälje kommuns skatteintäkter riskerar att hamna utomlands istället för att komma kommunens företag till nytta.

Hur blir det då med undervisningens kvalitet? I genomsnitt cirka 40 procent av IES lärare saknar formell lärarutbildning, övriga 60 procent består till stor del av unga, ofta nyexaminerade lärare.

Det svaret gav IES utbildningsansvarige till lärarfacket Lärarnas Riksförbund, som räknat ut att IES lärare var 2 600 kronor billigare i lön varje månad jämfört med kommunalt avlönade lärare. Av de 40 procent oexaminerade lärarna består en inte obetydlig del av unga, engelsktalande studenter från länder som England, Kanada och Australien. Dessa tjänar 6 000 kronor mindre per månad än kommunalt avlönade lärare. Är dessa de ”kvalitetslärare” i IES som sätter för höga betyg?

De 80 procent av grundskoleeleverna som finns kvar i kommunens egenregi, och som inte får plats på IES, får hålla tillgodo med den kvalitet som den politiska majoritetens ambition sträcker sig till. Skolinspektionen skriver i sin stora systemgranskning av grundskolan i Norrtälje hösten 2019, att likvärdigheten mellan kommunens skolor är låg ”både vad avser lärarresurser och läromedel”. Majoritetens svar på hur man ska öka likvärdigheten mellan skolorna framöver kan alltså bli helt kontraproduktiv, det vill säga den kommer att minska i stället för att öka. Som politiker i barn- och skolnämnden tar man sig för pannan.

Bäva månde Freinetskolan och Montessoriskolorna, skolor som har ambitioner att erbjuda alternativ pedagogik med kvalitet, mångfald och en skolstorlek som ger sina elever trygghet och uppmärksamhet i ett överblickbart format.

Vi behöver våra skolpengar till att utveckla skolan stabilt framåt, gärna med mångfald i skolvärlden, men det ska inte gå att lättvindigt sko sig på kommunens välvilja.

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare i barn- och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-storsatsning-i-norrtalje-stad-och-resten-av-kommunen

Debattartikel: ”S och L bör kliva upp ur skyttegravarna”

I en replik går Robert Beronius (L) i svaromål på Socialdemokraternas debattinlägg om coronapandemin och skolresultaten. Robert Beronius hävdar bland annat att ”covid-19 är ett farligt virus, men för eleverna och kunskapsresultaten i vår kommun är Socialdemokraterna betydligt farligare.”

Hur bör man hantera sina politiska meningsmotståndare? Respektfullt tycker vi i Roslagens oberoende parti. Det är under ett kommunalråds värdighet att i en debattartikel i Norrtelje Tidning uttrycka sig på ett sätt som om det vore ett oförskämt, anonymt inlägg på sociala medier.

I den nyss publicerade utvärderingen av Norrtälje kommuns ”Skolutvecklingsprogram för perioden 2016 – 2020”, författad av enheten för resultat och analys vid barn- och utbildningskontoret, finns svaret på den uppenbarligen infekterade frågan mellan Liberalerna och Socialdemokraterna i ärendet.

I utvärderingen av planen står:

”Vi kan i alla fall konstatera att andelen elever per lärare ökade, trots att Skolutvecklingsprogrammet sa att lärartätheten skall öka. Lärartätheten var ganska konstant fram till läsåret 2016 då den började gå ner, för att vara på sitt sämsta värde 2020.

Figur 1 visar hur det många elever går på varje lärare. Från 2016 har det värdet ökat från ca 13 elever per lärare, till nästan 15 elever per lärare i grundskolan. Källa: SIRIS Skolverket.

Norrtälje kommun har faktiskt inte haft ett sämre värde än 2019 års värde på 23 år.”

Under dessa 23 år har den styrande majoriteten i Norrtälje växlat, således kan man ju fundera över vilken partisammanslutning, majoritet eller allians under 2000-talet som skött sitt uppdrag sämst …

Vi ser hellre att Liberalerna och Socialdemokraterna kliver ur skyttegravarna, och att vi tillsammans försöker åstadkomma något för skolan i kommunen.

Johan Österberg (ROOP)

Anders Fransson (ROOP)

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-s-och-l-bor-kliva-upp-ur-skyttegravarna

Debattartikel: ”Vart tog kulturhuset i hamnområdet vägen?”

Det blir inget kulturhus i hamnen, är det någon som blev förvånad? Tja, i alla fall inte jag!

Jag tror att vi som jobbar med och för att det ska finnas en levande kultur i vår kommun har alla de senaste turerna i färskt minne.

Vi hade en konsthall som fått pris för sina fantastiska utställningar, vad hände med den? Jo, först stängdes den och det sades att ”där gick ingen in utan hjälm”, den var för dålig att vistas i.

Det gick dock alldeles utmärkt att se till att en krögare på sta’n fick hyra och driva franchisingverksamhet där.

Naturligtvis gick det att renovera för den verksamheten, men att låta föreningsverksamhet ta över och göra det till ett allaktivitetshus det var omöjligt.

Nåja, vi fick ju en annan konsthall, som är hopbyggd med Pythagoras, och det är ju inte fy skam att kunna åka hissen upp till det fantastiska industrimuseet vi har där.

Det andra huset som schabblades bort var filmsalen uppe på Campus. Den var byggd till militären som filmsal, med scen för konserter och teatrar. En mycket vacker lokal med en fantastisk akustik, och högt i tak med limträbalkar som gjorde att man stod som i ett upp och nervänt skepp.

Detta hus försökte man köpa ut för att skapa ett framtida kulturhus, med levande kultur.

Där fick vi också tji med ursäkten att det skulle ju komma att bli ett kulturhus i hamnen!

När våra styrande inte förstår bättre och inte är så intresserade av en levande kultur, utan tycker att ”kultur kan vara att sitta och se ut över vatten”, samt att ett hotell i hamnen viktigare än löftet om ett kulturhus, då blir man bedrövad.

Ett förslag till hotell vid badhuset och Sportcentrum, i samband med bygget av badhuset, med utsikt över staden och Norrtäljeviken, hade varit bättre tänkt. Det förslaget föll inte kommunen på läppen då, men kanske kunde man damma av det nu? Ett hotell på bästa platsen i Norrtälje hamn känns ganska uselt, inte minst med tanke på situationen i den branschen…

Yvonne Svensson (ROOP), ersättare i kultur- och fritidsnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/debatt-vart-tog-kulturhuset-i-hamnomradet-vagen