Närproducerat och småskaligt

Vi som bor i Norrtälje kommun har samma, stora utmaningar att hantera som resten av vårt land: en klimatkris över hela vår värld, ett anfallskrig i vårt närområde och ett handelskrig som  påverkar de flesta länder.  Hungersnöd råder i många länder medan vi själva i Sverige inte klarar att producera mer än 60 procent av allt vi dagligen stoppar i oss. Vi bor i en kommun som på grund av sin storlek är både en levande landsbygd och en stad och kommun som växer. Det tillsammans gör att vi, om vi värnar om våra lantbrukare och livsmedelsproducenter, om vi ser till att vården fungerar och om vi satsar på skolor som ger barnen likvärdiga förutsättningar oavsett var de bor och om vi prioriterar det vi har i Norrtälje kommun, så har vi en stor chans att ge oss själva och våra barn en ljus framtid här.

Därför är ROOP:s politiska grundidé lokal produktion för lokala behov vilket borde betyda  närproducerat och småskaligt till skillnad mot centraliserat och storskaligt. Vi alla måste hjälpas åt för att nästa generation ska få det lika bra som vår egen. Det vi gör gemensamt för vår framtid är att stötta den lokala produktionen, att få våra politiker att förstå att det inte är den billigaste upphandlingen för kommunala tjänster och produkter som gäller, utan den närmaste. Tänk lokalt! Handla lokalt! Och satsa på en långsiktig och hållbar utveckling för vår kommun och dess invånare med ansvar också för vår del av den globala miljön.

Vårt land, men också vår kommun Norrtälje, behöver säkra sina tillgångar och sina  förutsättningar för de av fullmäktige högtidligt uppsatta målen för invånarna: att förverkliga sina drömmar  om ett gott liv (Norrtälje kommuns vision i måldokumentet).

Det betyder bland mycket annat att kommuninvånarnas behov måste kunna täckas i betydande delar av den lokala produktionen av varor och tjänster med målet närproducerat och småskaligt. Vilka konsekvenser innebär då ROOP:s program? Vi vill ge några korta exempel från olika verksamheter för att visa hur de kommunala målen ska kunna uppnås för kommuninvånarnas  allra mest grundläggande behov som kräver: livsmedel, vatten, bostäder, omsorg som vård, förskola och äldreomsorg, utbildning, kommunikation och infrastruktur.

Livsmedel: Vid upphandling av livsmedel i alla former som kött, bröd, säd, grönsaker,  mejeriprodukter, ägg etc, så läggs stor vikt vid upphandling av dessa varor på den produktion  som sker inom kommunens gränser. Det gäller vid upphandling av livsmedel till exempelvis  omsorgsverksamheterna och skolorna. Det är viktigt att stötta våra lantbrukare i kommunen för att säkra matfrågan i framtiden. Det enda livsmedel som täcker kommunens behov och som produceras i Norrtälje kommun idag är: ägg ! Hönsägg. Det räcker inte för att säkra mat åt alla i händelse av kris. Uppmuntra gårdsförsäljningen av lokalproducerat livsmedel.  Reko-ringar med grupper av konsumenter kan med fördel mångfaldigas. Vinnare är kommunens service, lantbrukarna och de enskilda konsumenterna. Smartare planering av transporter minskar utsläppen från transportsektorn.

Vatten: Kommunens anslutning till Norrvatten var inte bara en dyr investering utan också en storskaligt sårbar.  Ett terrordåd riktat mot Mälaren gör dess vatten otjänligt för mer än två miljoner invånare i regionens samtliga kommuner. Lokala vattentillgångar i våra sjösystem runt om i kommunen är en klart säkrare lösning. För några kommundelar handlar det t ex om avsaltning av Östersjöns vatten, för samfälligheter och lokala föreningar och företag runt om i kommunen öppnas upp för små och medelstora, lokala lösningar.

Vi avser att beskriva konsekvenserna av ”närhet och småskalighet” för kommunens invånare inom följande områden i kommande inlägg som avser: bostäder, omsorg, utbildning, kommunikation, hälso-och sjukvård samt infrastruktur.  

Johan Österberg
Robert Johansson
Johannes Folkesson
Yvonne Eldh Svensson
Bernt Swärd
Krister Svensson

Utökat stöd till ideella organisationer i Norrtälje, eller…?

Bistra tider råder för de allra flesta invånare i såväl vårt land som vår kommun. Privatekonomin är hård pressad för alla. Allra mest för de som har låga inkomster, är antingen bidragsberoende, ensamstående föräldrar eller garantipensionärer med låg pension. Regeringen har beslutat om ett riktat stödpaket i mångmiljardklassen för viss kompensation av höjda elkostnader för privathushåll och företag, stora som små. Alla verksamheter påverkas av de ekonomiska påfrestningarna, oavsett om vi är privatpersoner, företagare, leder kommuner eller staten Sverige. De goda åren ligger bakom oss (har vi samlat i ladorna?) de dåliga åren har just börjat sitt andra år. Av hur många dåliga?

Hur går det för våra ideella organisationer och föreningar inom kultur, idrott och ex vis bygdegårdar, som hyr eller äger egna lokaler. Lokaler som ofta finansieras med medlemsavgifter, eventuell andrahands-uthyrning, sponsring och i bästa fall kan få del av ett kommunalt lokalbidrag.

Vår fråga till kommunledningen i Norrtälje ställdes redan för två veckor sedan och lydde:

  • Finns det planer för hur kommunen ska hitta stöd till de ideella organisationerna för att hindra att dessa läggs ner på grund av pengabrist? Tre år av pandemi har redan sargat föreningslivet och dess ekonom i kommunen. Klarar organisationerna det pågående stålbadet utan kommunalt stöd?

Svaret kom i form av ett beslut i Kultur- och fritidsnämnden förra veckan. Beslutet innebär ingen förstärkning av lokalbidragen till de ideella organisationerna med egna eller förhyrda lokaler som kompensation för de höjda elkostnaderna, vilket vi hade hoppats på. Beslutet innebar i stället omfördelning inom samma ekonomiska ram som planerades under budgetarbetet 2022. Två stora organisationer och lokalhållare fick sina lokalbidrag halverade och deras hyresgäster kommer nu att drabbas av uppemot 50-procentiga hyrespåslag under 2023.

Om det finns några ”vinnare” i beslutet så är det tiotal bygdegårdsföreningar som vardera får 10 000 kr extra. Åtskilliga ideella organisationer drabbas, i klartext deras medlemmar i idrottsföreningar, kulturföreningar och pensionärsföreningar med sammantaget mer än 10 000 medlemmar.

Så gick det med den kompensationen.

Roslagens oberoende parti, ROOP
Håkan Stolt, Ordförande ROOP
Johan Österberg, Vice ordförande