Debattartikel: ”Förskolan Vega släcks ned till sista juni 2021”

Så kom då svaret på vår fråga om Norrtälje kommun stod fast vid att släcka ned stjärnan Vega. En ekande tystnad från barn- och skolnämndens politiska majoritet vittnar om att ärendet är besvärande obekvämt, vilket är fullt begripligt med tanke på passiviteten hos de styrande i sökandet efter lämpliga lokaler efter 2021.

Vilka motiv för majoritetens beslut kan ha varit styrande? Det lär vi väl aldrig få veta. Vi i vårt parti, Roslagens oberoende parti, väljer att testa tre tänkbara motiv.

Förskolebarnens antal i Norrtälje stad har inte ökat som förväntat senaste året, vilket skapar tomma platser för både de kommunala som privata förskolorna. Nämnden kan inte lägga ned en fristående enhet, så det får bli den enda kommunala av de sju förskolorna i stadskärnan som får ta smällen.

Nämnden vill säkra tillgången på förskolebarn inför etableringen av den kommande, privata förskolan på Björnö. Björnö förskola planeras för upp till 120 barn, det vill säga sex avdelningar. Det blir inte osannolikt en förskolekoncern med riskkapitalbolag i ryggen som pockar på att få etablera sig i kommunen och vill ha god tillgång på barn.

Lokalkostnaderna kan kapas inledningsvis, men när ännu en stor privat förskola så småningom etableras i hamnområdet, så kommer lokalkostnaderna igen med råge. I ett längre perspektiv hade en lokallösning för en ny Vegaförskola på Brännästomten kunnat bli ett ekonomiskt försvarbart alternativ.

Det illa anlagda beslutet om Vegas nedläggning blir inte bara en trist upplevelse för berörda barn och föräldrar. Personalens reaktioner kan få konsekvenser i framtiden för Norrtäljes image som arbetsgivare inom förskola och skola.

För när nya förskolor planeras i staden kommer det till största delen handla om privata alternativ. En ny, kommunal förskola i staden lär vi få vänta länge på.

När nedläggning hotar på grund av överskott på förskoleplatser eller brist på barn i förskolorna, är det sannolikt en kommunal förskola som läggs ned. Hur kommer de kommunala förskolerektorerna och deras pedagoger att tolka de signalerna?

De ekonomiskt mest lönsamma, större förskolorna i staden blir privata, medan den kommunala organisationen får hålla tillgodo med de små, ofta ekonomiskt sårbara förskolorna i landsbygdssocknarna.

Förskolan Vega har varit en klart lysande stjärna under tre år, vilket fått vårdnadshavarna att överklaga beslutet om dess nedläggning till Förvaltningsrätten. Vi sympatiserar med deras överklagande, men misstänker att den önskade effekten för deras engagemang är högst osäker.

Yvonne Svensson (ROOP), gruppledare

Johan Österberg (ROOP), ledamot barn-och skolnämnden

Robert Johansson (ROOP), ersättare barn-och skolnämnden

https://www.norrteljetidning.se/artikel/laggs-vega-ner-for-att-gynna-privata-forskolor

Snabba resultat!

På kommunfullmäktige 31/8 ställde ROOP en fråga till Teknik- och klimatnämndens ordförande angående vägavsmalningen i Häverödal, framförallt varför den införts utan att man satt upp några varningsskyltar.

I torsdags 3/9 dök dessa skyltar plötsligt upp! Bra jobbat av kommunen, även om det vore bättre om de satts upp med en gång!

Debattartikel: ”Låt förskolan Vega vara kvar i stadskärnan”

Vega förskola måste lämna nuvarande paviljong senast 30 juni 2021. Under tiden från 1 juli 2020 föreslår Roslagens oberoende parti (ROOP), att planering, projektering och anpassning av Brännäsgårdens lokaler, eller ännu hellre kulturskolans samtliga lokaler på Brännäset, genomförs med syfte att förskoleverksamheten i nuvarande paviljong kan flytta in i Brännåsgården alternativt Brännässkolan, med det antal platser som lokalerna medger ur ändamålsenlig, pedagogisk och säkerhetsmässig synpunkt.

Vi i Roslagens oberoende parti tror på följande paketlösning av lokalbehoven för förskolor, kulturskola och fritidsgård i stadskärnan i en rockad av insatser och föreslår därför följande insatser:

1. Rusta upp Brännäsgården som fritidsgård. Underhållet av dess lokaler är eftersatt och kräver nya ytskikt på golv, väggar och tak liksom för köket i sin helhet. Låt Brännäsgården utvecklas vidare som allaktivitetshus för ungdomar med möjlighet också för verksamhet förmiddagar för föreningar och kanske pensionärer.

2. Gör tingshuset till ett Norrtälje kulturhus. Fyll fastigheten successivt med adekvat verksamhet. Börja med att ge kulturskolan lokaler för administration, instrumentspel, dans instrumentförråd, verkstad och orkester- och teaterlokal med liten scen. Fyll på med andra kulturutövare vartefter i god ordning efter väl underbyggda beslut.

3. Stäng ned Blåklintens förskola och satsa på Vigelsjö gårds förskola som den kommunala verksamheten i Lommarområdet. Frigör paviljongerna i Blåklinten och därmed reducerade hyreskostnader.

4. Inred nuvarande gymnastikbyggnad på Brännästomten till förskola med fyra avdelningar. Golvytan är lika stor som i Vegas befintliga paviljonger. Om huskroppen inte är värd att bygga om och inreda, riv den och bygg nytt i form av färdigt producerat modulhus på samma plats. Det vill säga Vega förskola finns kvar på Brännästomten.

Klarar en kommun att på kort tid genomföra förändringar i den omfattningen? Det är uteslutande en om fråga om hur stor den politiska viljan är. Vi visar vad Roslagens oberoende parti vill.

Vad vill övriga partier i fullmäktige?

Yvonne Svensson (ROOP), gruppledare

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden

(Ursprunglig artikel https://www.norrteljetidning.se/artikel/lat-forskolan-vega-vara-kvar-i-stadskarnan)

Debattartikel ”Nu måste vägarna lagas”

Vad får vi i dag för den kommunalskatt vi betalar? Vi frågar oss nämligen: ”Vart tar pengarna vägen”?

De verkar inte gå till vägnätet i alla fall. Norrtälje kommuns ansvarige inom Norrtälje stadsgräns, biträdande gatu- och parkchef Tom Johansson, och trafikingenjör Rok Ogrin måste ha antagligen ett enormt budgetunderskott eller stora sparkrav på sig, antar vi. Som det ser ut nu, med djupa spår i vägbanor och nedsjunkna gatubrunnar, börjar det faktiskt likna det Polen man upplevde på 1970-talet, eller blundar man helt sonika för problemet?

Till berörda ansvariga inom ramen för Norrtäljes gator, cykelbanor och trottoarer samt skötsel av desamma, sänder vi en önskan som lyder: Gör en verklig inventering av dagsläget och beställ jobbet inom kort, det förtjänar vi skattebetalare!

Problemet finns i samtliga tätorter som till exempel Hallstavik, Rimbo och Norrtälje, med brunnslock som far ur position för andra året i rad. Reparationsarbetet blir tyvärr inte tillräckligt bra gjort, vilket medför att man kommer tillbaka till ”ruta gå” igen. I Hallstavik har Centrumtorget väldigt höga trottoarkanter, vilket egentligen bara gläder däckfirmorna. Nej, gör en ny plan så att trafiksituationen blir säker igen!

Trafikverkets vägar är lika usla, se till exempel på sträckan Häverödal-Grisslehamn, numera kallad potthålsvägen. Sträckan fram till färjan måste väl ändå vara Trafikverkets ansvar? Som yrkeschaufför upplever man hur katastrofal trafiksituation är i Grisslehamn. Även där finns ett antal brunnar som rimligtvis bör vara kommunens, och då kräver det en dialog med Trafikverket.

Det får helt enkelt inte bli fler störningar nu. Därför vill vi i ROOP att man i kommunen snarast gör en plan för vägunderhåll som också går att infria. Genom denna ska kommunen uppnå en bättre och säkrare sits för alla trafikanter.

Dessutom vill vi att kommunledningen ska bearbeta och trycka på Trafikverket hårt om dess ansvar för att förbättra sitt vägnät i Norrtälje kommun.

Sven-Allan Edehamn (ROOP), ersättare teknik- och klimatnämnden

Uffe Wallin (ROOP), ersättare socialnämnden

(Ursprunglig artikel i Norrtelje Tidning https://www.norrteljetidning.se/artikel/nu-maste-vagarna-lagas)

Debattartikel ”Regler för ordförandeval”

Kommunfullmäktiges möte 17 februari, en på papperet rätt så blek tillställning, avlöpte smidigt och okomplicerat ända fram till dagordningens sista punkt: Valärenden. En febril aktivitet utbröt bland många ledamöter när SD:s gruppledare Andrea Kronvall anmälde avvikande uppfattning vid val av ersättare för fullmäktiges avgående andre vice ordförande. 

För oss som tillhör ett ungt parti utanför det politiska etablissemanget, och därför inte heller har insikt om den tradition/praxis som rått sedan ett obekant antal år tillbaka i tiden vid val av tilltänkta personer för ordförandeuppdrag, blev den halvtimmeslånga processen som följde en minst sagt tankeväckande upplevelse.

Ursprunget till konflikten står att finna i tillsättningen av kommunfullmäktiges presidium efter valet 2018. I första skedet nominerades då nämligen SD till posten andre vice ordförande. Nomineringen drogs dock tillbaka, och C nominerades istället till posten. Det gladde naturligtvis inte SD, och då den sittande andre vice ordförande nu i januari valde att avgå, ansåg man att det var dags att rätta till det man såg som en felaktig utnämning.

Detta debatterades flitigt i kommunfullmäktige, och även efteråt på sociala medier. Flera orsaker till rådande praxis framfördes av den styrande koalitionen, framförallt att detta varit tradition och praxis sedan många år i vår kommun. Ett annat skäl som nämndes var att styret naturligtvis inte borde behöva ge upp ⅔ av presidiet till oppositionen.

Vår undran är dock, hur kan en parlamentarisk demokrati tillämpa en praxis (oskriven överenskommelse), som i det aktuella fallet betyder att kommunens politiska minoritetsstyre med 38 procent av kommunens väljarstöd, ska tillerkännas inte bara posten som förste ordförande, utan också den som andre vice ordförande? Och det när det tredje största partiet lämnas helt utanför presidieposterna, efter att det totalt största partiet i fullmäktige, socialdemokraterna, fullt rimligt tilldelats posten som förste vice ordförande? Borde inte folkviljan, som den uttryckts i öppna val, även reflekteras i presidiets sammansättning? Är styret i minoritet borde även detta faktum återspeglas i kommunfullmäktiges ordförandeskap.

I vilket fall som helst anser vi att tydliga regler, snarare än diffusa traditioner, måste gälla. Vi i ROOP föreslår att den tradition/praxis som rått i ett numera svunnet politiskt landskap, också i Norrtälje kommun, istället ersätts av ett tydligt reglemente som tillgodoser kravet på en stärkt parlamentarisk demokratisk process i vår kommun. Uppdra åt val- och demokratinämnden att ta fram ett förslag till skriftligt reglemente för val av ordförandeposter i fullmäktige och nämnder till kommande val, så att liknande kontroverser kan undvikas i framtiden.

Johan Österberg, ROOP, ordinarie ledamot kommunfullmäktige
Björn Rudolfsson, ROOP, ersättare kommunfullmäktige

(Ursprunglig artikel i Norrtelje Tidning: https://www.norrteljetidning.se/artikel/infor-tydliga-regler-vid-valen-av-kommunens-ordforandeposter)

ÅRSMÖTE

KALLELSE

Härmed kallas medlemmarna i ROslagens Oberoende Parti till ÅRSMÖTE Torsdagen den 20 februari kl. 18.30 i Norrtäljesalen, Kommunhuset.

På agendan: Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Den nya politiska sekreteraren presenterar sig.

Vi bjuder på sedvanlig smörgåstårta. KOM IHÅG att betala din medlemsavgift före årsmötet, för att kunna nyttja din rösträtt. Betala in 100 kr på bg 519-9641, (Roslagsbygdens vänner).

NY POLITISK SEKRETERARE

Fredrik Lidby – en presentation

Tidig 60-talist, född utomlands, men bott i såväl Hälsingland, Värmland som i Stockholmsområdet..

Jag har alltid varit intresserad av samhälle och människor, åtminstone så länge jag kan minnas. 

Studerade i Stockholm, lärde mig flera språk utomlands, behärskar förutom svenskan, engelska, franska och tyska samt nederländska.

Jag har bott och arbetat mestadels i Stockholmsområdet, och bor sedan 1996 i Sollentuna.

Tidigare arbetsgivare finns såväl inom läkemedel (kort), bilbranschen på generalagentnivå, stålhandel och skogsbransch. Jag har även arbetat inom Sveriges Radios s.k. Sändningsledning och trafikredaktion.

Har ett förflutet inom MUF Värmland, sedan ett avbrott under min unga vuxna tid, och därefter kommunpolitiskt aktiv i Sollentuna under drygt tre mandatperioder. 

Jag har även en kort erfarenhet från Medborgerlig Samling, såväl lokalt som på riksnivå.

Jag brukar dock säga att ”en gång samhällsengagerad, alltid fast i det engagemanget”. 

Därför blev jag lockad av att vara med och stödja ett riktigt ”lokalparti” (jag har fått vissa propåer efter att jag lämnat M). 

Fredrik Lidby

INSÄNDARE SKOLAN

Den politiska ambitionsnivån kring kommunens skolor är hög. ”Skolan först”, signalerar Robert Beronius (L), ”Alliansen satsar på skolan”, sa Anders Olander (C) vid kommunfullmäktigemötet i januari och i verksamhetsplanen för skolan läser vi att ”Norrtälje skolor ska bli Sveriges bästa”.

”Fel att ge kommuner ett så stort ansvar” var den statlige utredaren Leif Lewins slutsats i utredningen om hur kommunaliseringen påverkat A) elevernas studieresultat, B) skolans likvärdighet och C) lärarnas arbetssituation.

Vad gjorde staten för fel? Leif Lewin: ”Det var ett missgrepp att ge så stort ansvar till alla kommuner, även de mindre. Man borde ha insett att det krävs en viss storlek för att kunna ta ansvar för skolan”.

Hur har Norrtälje kommun klarat sin del av uppdraget efter kommunaliseringen av skolan sedan 1992? Har A) studieresultaten förbättrats, B) likvärdigheten mellan skolorna ökat och C) lärarnas arbetssituation förbättrats.

Svar: A) Troligen, om inte betygsinflationen stör det statistiska resultat. B) Troligen inte – skillnaden mellan bästa och sämsta skola ökar i de flesta av landets kommuner. C) Definitivt inte att döma av ökad sjukfrånvaro och hög personalomsättning för lärare och rektorer.

Efter några dagars letande i kommunens stadsarkiv och Sveriges officiella statistik från Skolverkets insamlade data har vi sammanställt tabellen nedan, som beskriver i vilken grad vår kommun ”satsat” på skolan. Har till exempel lärartätheten stigit eller sjunkit?

Tabellen ska läsas på följande sätt:

1992, när staten betalade all undervisning, var antalet elever per heltidsarbetande lärare 12,1 elever. Motsvarande uppgift för kommungruppen som Norrtälje tillhör (mindre stad-tätort och landsbygdskommun) saknas 1992. Antalet minuter som varje elev skulle kunna ha krävt för att få sin del i en klass på 25 elever var 93 minuter ”privatundervisning ”per vecka.

2018 har antalet elever per lärare ökat från 12,1 till 14,0, en försämring på 16 procent. Lärartiden per vecka och elev minskade från 93 till 77 minuter, det vill säga med cirka 20 procent.

Har lärartätheten betydelse för elevernas studieresultat? Kanske. Den lärartid som har försvunnit sedan 1992 har sannolikt gått ut över grupptimmar eller halvklassgrupper, främst på lågstadiet och mellanstadiet, och större klasser, men framför allt har specialundervisningen och stödet till elever som behöver extra stöd, de elever som har störst behov, drabbats.

Staten har insett att landets kommuner har svårt att klara sitt skoluppdrag. Ett växande antal riktade statsbidrag till kommunerna tyder på att utbildningsdepartementet och Skolverket har tappat tron på kommunernas vilja och förmåga att klara sitt ansvar för att ge barn och unga den undervisning de har rätt att kräva. Vår slutsats blir: skippa alla specialinriktade statsbidrag och låt staten ta över hela ansvaret från kommunerna avseende undervisningskostnaderna!

Det är illa nog att kommunerna missköter sitt ansvar för skolans lokaler. Se dig omkring och berätta för dina politiska företrädare om skolorna är i bättre eller sämre skick än för till exempel 20 år sedan. Hur har undervisningssituationen förändrats över tid? Fråga ditt barns lärare.

Johan Österberg (ROOP), ledamot i barn- och skolnämnden