Kategori: Uncategorized

Roslagens oberoende parti kommer att fortsätta ställa frågor och vi kommer även i fortsättningen vilja ha tydliga och konkreta svar på det vi frågar om.

Ulrika Falk (S), Kommunstyrelsens ordförande och Robert Beronius (L), Barn- och skolnämndens ordförande kommer än en gång med ickesvar och duckar frågorna. Deras ickesvar vill vi besvara i tre delar.

Del ett

Svaret till ROOP från Falk och Beronius ger mer frågor än svar på vårt inlägg om resursskolan och vad som händer med skolor och förskolor. Beronius är och har varit ordförande för Barn och Skolnämnden i sju och ett halvt år, både under förra styret och nuvarande och har haft alla möjligheter att bevara små enheter ute i kommunen samt se till att resursskolans lokaler stod färdiga till terminsstarten. Vad som än hände kan man inte skylla ifrån sig som politiker, då det är politikens skyldighet gentemot sina väljare att se till att upphandlingar och beslut genomförs enligt plan. Våra medborgare väljer de som de tror ska ge dem en bra kommun.

Det är en grannlaga uppgift att vara politiker. Men, det är en lika stor uppgift att vara tjänsteman i kommunen och utföra politikens beslut. Ett samarbete mellan de olika skikten är nödvändig för att allt ska fungera. Men, det är alltid politiken som är ansvarig gentemot medborgarna. Det är inte ok att de som behöver en färdigställd resursskola som mest, kommer till en plats som inte är klar, det är ett svek mot både elever, föräldrar och lärare.

Del två

Istället för att ge ett tydliga svar på frågorna så hävdar Falk och Beronius att vi kan tycka olika. Vad är det vi tycker olika om? Vi tycker att det är extra viktigt att allt är välplanerat och förberett för att dessa elever ska kunna klara  av sina skoldagar. Vi tycker att lärare ska kunna planera i lugn och ro i bra lokaler som iordningställts under sommaren, istället för att iordningställa lokalerna. Är det där vi tycker olika? Vi tycker att en av de viktigaste uppgifter en kommun har är att ta hand om våra elever med störst behov. Är det där vi tycker olika? Vi tycker att vi måste sluta stänga fungerande verksamheter, sluta avskeda bra lärare och ge våra skolor en ärlig chans att göra det jobb de verkligen brinner för. Vi tycker att de behöver få ge våra barn och ungdomar den bästa utbildning de kan få och skapa ljusa framtider och stora möjligheter. Är det där vi tycker olika?

Vi tycker att det är fantastiskt att det öppnats en resursskola i Norrtälje. Vi tycker att det är jättebra att höja lärares löner och då i en sådan nivå så att det minskar glappet i löneskillnad i jämförelse med t.ex. Stockholm. Så där tycker vi inte olika.

Vi tycker olika i att kommunfullmäktige ska besvara andra partiers och medborgares frågor sakligt och tydligt.

Vi tycker olika i att vi behöver större transparens och ett bra demokratiskt samtalsklimat både mellan partier och med medborgare i vår kommun.

I den demokratiska andan så ställer vi frågor till kommunfullmäktige hur blev det så här, när de olika besluten och satsningarna genomfördes. Inte för att sätta dit någon tjänsteman, kommunpolitiker eller kommunfullmäktige utan för att få ett tydligt svar så att vi alla kan lära oss till nästa gång hur vi kan genomföra beslut på ett bättre sätt.

Del tre

Falk och Beronius tar också upp än en gång att gymnasiebehörigheten har höjts för tredje året i rad. Bra jobbat alla inom skolan. På Facebook vägrar de att svara på frågan hur gymnasiebehörigheten ser ut för de med NPF. Hur har det gått för de eleverna under dessa tre år?

För om den gruppens behörighet har minskat så har klasskillnader i kommunen ökat. Om den gruppens behörighet har minskat så kan de elevernas chans till jobb och ett liv fritt från ekonomiska bistånd också minskat. Om den gruppens behörighet har minskat så kan den gruppens utanförskap ha ökat.

ROOP – Roslagens oberoende parti kommer att fortsätta ställa frågor och vi kommer även i fortsättningen vilja ha tydliga och konkreta svar på det vi frågar om.

ROOP är här för att stanna.

Therese Lövros, ROOP

Yvonne Svensson, ROOP

Norrtälje kommun ska inte nöja sig med att vara en bra arbetsgivare. Vi ska ha
ambitionen att bli Sveriges bästa arbetsgivare.
Det är inte bara en fråga om trivsel. Det handlar om kvaliteten i välfärden, om
kommunens ekonomi och framför allt om invånarna i Norrtälje kommun. När
medarbetare känner arbetsglädje, ansvar och stolthet över sitt arbete skapar det
bättre skola, bättre omsorg, bättre service och en tryggare kommun.
Men för att lyckas krävs mod att prioritera.
I dag finns det för många tjänstemän och chefer i kommunens organisation. Det
innebär inte att alla som arbetar som tjänstemän eller chefer gör ett dåligt jobb.
Tvärtom finns det många kompetenta och engagerade människor i kommunens
administration och ledning. Problemet är att organisationen över tid har vuxit och
blivit onödigt tung.
Varje skattekrona kan bara användas en gång. Om en allt större del av resurserna
går till administration, stödfunktioner och chefsled blir det mindre kvar till dem som
möter invånarna varje dag – lärare, undersköterskor, omsorgspersonal,
socialsekreterare, tekniker, kultur- och fritidsmedarbetare och många andra
yrkesgrupper som får kommunen att fungera.
Därför behöver Norrtälje kommun göra en genomlysning av organisationen. Vi måste
våga fråga: Behöver vi verkligen alla dessa chefsnivåer? Finns det arbetsuppgifter
som kan tas bort? Har vi administrativa funktioner som kan samordnas? Kan beslut
fattas närmare verksamheten? Och framför allt: Hur kan vi använda kommunens
pengar så att de gör störst nytta?
Att minska antalet tjänstemän och chefer ska inte vara ett självändamål. Målet måste
vara en smartare och plattare organisation, där fler resurser hamnar nära
kärnverksamheten och där medarbetarna får större mandat att göra sitt jobb.
Samtidigt måste vi investera i det som gör kommunen attraktiv som arbetsgivare.
Bra ledarskap ska premieras. Medarbetare ska ges möjlighet att utvecklas.
Arbetsmiljön ska tas på allvar. Kompetenta människor ska känna att det finns en
framtid inom kommunen och att deras kunskap och erfarenhet värderas högt.
.Norrtälje kommun har alla förutsättningar att gå före. Vi har engagerade
medarbetare, viktiga samhällsuppgifter och en kommun som växer och utvecklas.
Men då krävs politiskt ledarskap som vågar tänka nytt.
Vår ambition borde vara glasklar: Norrtälje kommun ska bli Sveriges bästa
arbetsgivare.
Det ska vi göra genom att sätta medarbetarna i centrum, minska onödig
administration, skapa ett starkare ledarskap och se till att så mycket som möjligt av
kommunens resurser går till välfärdens kärna.
Färre lager av administration. Färre onödiga chefsnivåer. Mer förtroende, ansvar och
resurser till dem som varje dag gör skillnad.

Det är så vi bygger en kommun där människor vill arbeta – och där invånarna får den
välfärd de har rätt att förvänta sig.
Norrtälje ska inte sträva efter att vara ännu en kommun bland andra. Vi ska ha
ambitionen att bli Sveriges bästa arbetsgivare.

Stefan Åhman
Cecilia Hansson – Dahl
Christer Johansson

Nu har skolorna startat och barnen, eleverna har varit tillbaka i skolan i två veckor. Där den första veckan är så viktig för att känna sig väl mottagen. Som elev (och ibland även lärare) så är man lite eller mycket nervös inför det nya. Man börjar i en ny skola och…
Kommunen gjorde en satsning inför detta läsår på att starta en resursskola. De samlade resursklasserna och den anpassade skolan i Wigulfs och Balders lokaler i Vigelsjö. Ett väldigt fint område med mycket natur och bra möjligheter för dessa elever med störst behov av anpassningar och stöttning. Det är extra viktigt att allt är välplanerat och förberett för att dessa elever ska kunna klara av sina skoldagar.
MEN…
När lärarna kom tillbaka efter sin ledighet så möttes de av ofärdiga lokaler och fick inte någon lugn och ro till att planera för att ta hand om dessa elever på bästa sätt. De fick istället lägga sin tid på att flytta möbler, bära och organisera material, hantera hantverkare, ta emot flyttfirma, försöka få lokalerna att fungera och lösa praktiska problem. Allt detta borde varit löst under sommaren innan lärarna kom till skolan.
Kommunstyrelsen svar är att de satsat 15 milj. kronor på att färdigställa skolan. Av dessa miljoner har 2 använts innan skolstart.
Vi i ROOP frågar oss och kommunstyrelsen hur är det ens möjligt att det blivit så här? Lokalerna har stått i stort sett tomma under större delar av juni och hela juli och ändå är det lärarna som än en gång får ta smällen och leka flyttkarlar istället för att planera en av de viktigaste uppgifter en kommun har, att ta hand om våra elever med störst behov. Vi får inga tydliga svar förutom det ovan att det avsatts en massa miljoner men endast två är använda.
Vi måste sluta stänga fungerande verksamheter, sluta avskeda bra lärare och ge våra skolor en ärlig chans att göra det jobb de verkligen vill göra och brinner för. De behöver få ge våra barn och ungdomar den bästa utbildning de kan få och skapa ljusa framtider och stora möjligheter.
Vi lovar ingenting men vi kommer att göra ALLT vi någonsin kan för att lärarna ska få det de behöver för att bedriva en bra skolverksamhet.
//Therese Lövros ROOP (Roslagens Oberoende Parti)

Debatten om bostadsförsörjning handlar ofta om motsättningar mellan offentlig och privat sektor. Men i frågan om en kommunal bostadskö borde vi tänka tvärtom. En välfungerande kommunal bostadskö är inte bara en tillgång för allmännyttan – den skapar också tydliga fördelar för privata fastighetsägare, samtidigt som den gör bostadsmarknaden mer rättvis, effektiv och transparent.

I många kommuner råder idag bostadsbrist, långa väntetider och en växande osäkerhet kring hur lediga lägenheter förmedlas. För den bostadssökande kan det upplevas som otydligt vilka regler som gäller och vilka möjligheter som faktiskt finns.

En gemensam kommunal bostadskö skapar ordning och förutsägbarhet. Den bygger på öppna principer där kötiden avgör, inte personliga kontakter eller informella nätverk.

För allmännyttan är fördelarna uppenbara. En samlad bostadskö minskar administrationen och ger bättre överblick över efterfrågan. Kommunala bostadsbolag får lättare att matcha rätt bostad med rätt hyresgäst och kan samtidigt arbeta mer strategiskt med bostadsförsörjningen.

Det blir enklare att planera nyproduktion, identifiera behov hos olika grupper och minska vakanser.

Men även privata fastighetsägare har mycket att vinna på att ansluta sig till en kommunal bostadskö. För det första innebär det en effektivare uthyrningsprocess. Istället för att varje fastighetsägare ska bygga upp egna system för annonsering, ansökningar och urval kan kön fungera som en professionell och etablerad kanal för att hitta hyresgäster.

För det andra skapar en gemensam kö större trygghet och legitimitet. När urvalet sker genom transparenta regler minskar risken för misstankar om godtycke eller diskriminering. Det stärker förtroendet för både fastighetsägare och bostadsmarknaden som helhet.

En kommunal bostadskö kan dessutom bidra till ökad rörlighet på bostadsmarknaden. När fler hyresvärdar samlas i samma system blir det enklare för människor att byta bostad efter livssituation och behov. Det gynnar unga som söker sin första lägenhet, barnfamiljer som behöver större bostad och äldre som vill flytta till något mindre och mer tillgängligt. Ökad rörlighet skapar i sin tur bättre nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.

Kritiker menar ibland att privata fastighetsägare förlorar kontroll genom att ansluta sig till en kommunal kö. Men i praktiken handlar det snarare om att vinna tillgång till en större och mer strukturerad marknad. Fastighetsägare kan fortfarande ställa rimliga krav på ekonomi och skötsamhet, samtidigt som själva förmedlingen blir mer effektiv och rättssäker.

I en tid där bostadsfrågan blivit allt mer polariserad behöver vi lösningar som bygger samarbete istället för motsättningar. En kommunal bostadskö är just en sådan lösning. Den stärker allmännyttan, underlättar för privata aktörer och skapar större transparens för de människor som söker ett hem.

Bostadsmarknaden fungerar bäst när den är öppen, tydlig och tillgänglig för fler. Därför borde fler kommuner utveckla starka och gemensamma bostadsköer – till nytta för både hyresgäster och fastighetsägare.

Johannes Folkesson, Partiordförande Roslagens Oberoende Parti

Under en tid då många hushåll i Norrtälje kämpar med höga matpriser, ökade boendekostnader och ekonomisk osäkerhet måste våra folkvalda visa återhållsamhet och ansvar. Därför är det dags att diskutera en sänkning av politikernas arvoden i Norrtälje kommun.

Politiker har ett viktigt uppdrag. De fattar beslut som påverkar kommunens utveckling, skola, äldreomsorg och infrastruktur. Men politik ska vara ett förtroendeuppdrag – inte en väg till höga ersättningar som riskerar att skapa avstånd mellan beslutsfattare och medborgare.

När kommunens verksamheter ständigt ställs inför krav på effektiviseringar är det rimligt att även den politiska organisationen granskas. Om lärare, undersköterskor och andra kommunanställda förväntas göra mer med begränsade resurser bör samma princip gälla för kommunens politiska ledning.

Idag arvoderas Norrtäljes förtroendevalda utifrån en procentsats av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Från den 1 juli är det 99 900 kronor per månad vilket motsvarar 60 procent av statsrådsarvodet. (Vi minns hur man försökte höja detta till att istället beräknas på statsministerns arvode vilket då hade blivit 126 600 per månad). En rimligare beräkningsgrund borde vara att Kommunstyrelsens ordförandes arvode beräknas till ett inkomstbasbelopp, idag 83 400 kronor. En sänkning med cirka 17 procent. Totalt betalar Norrtälje kommun ut cirka 17 miljoner kronor i arvoden till våra politiker så en sänkning med 17 procent skulle innebära cirka 2 900 000 kr i besparingar för kommunmedborgarna..

En sänkning av arvodena skulle visserligen inte lösa kommunens ekonomiska utmaningar på egen hand, men den skulle skicka en viktig signal. Den skulle visa att politikerna är beredda att dela de uppoffringar som många invånare redan tvingas göra. Förtroende byggs genom handling, inte genom ord.

Det finns också en demokratisk aspekt. För höga arvoden riskerar att locka personer som främst ser politiken som en karriärmöjlighet. Ett mer återhållsamt ersättningssystem stärker istället bilden av politiken som ett samhällsuppdrag där engagemanget för kommunen står i centrum.

Norrtälje behöver politiker som går före med gott exempel. Genom att sänka de politiska arvodena kan kommunen visa att skattebetalarnas pengar hanteras med respekt och att de folkvalda är beredda att ta ansvar även när det gäller deras egna ersättningar.

Nu är det dags att sätta invånarna först. En översyn och sänkning av politikernas arvoden vore ett steg i rätt riktning för ett mer ansvarsfullt och förtroendeingivande Norrtälje.

Stefan Åhman (Roop)

Christer Johansson (Roop)

Varför tycker vi i ROOP att anslagen för kultur skall vara likvärdigt med idrott.

Därför att kultur omfattar mycket mer än sång, dans, musik och bildkonst.

Kultur uppstår i mötet mellan människor, i föreningsliv, i historia, i berättelser och i gemensamma upplevelser.

Vi vill utveckla ett kulturutbud i hela kommunen som är tillgängligt för alla våra invånare oberoende av var de bor. Det ska vara varierat och lokalt förankrat., och det ska vara tillgängligt för alla åldrar.

Vi vill även att anslagen för kultur skall vara likvärdiga med idrott då båda är lika viktiga för barns och vuxnas välmående.

Kultur kan öka empati, skapa mening och påverka både hälsa och livslängd. Det finns idag omfattande forskning som bekräftar detta.

Barn som får tidig musikundervisning i ett musikinstrument utvecklar bland annat hjärnstrukturer kopplade till känslohantering – förändringar som kvarstår i vuxen ålder.

En 36-årig svensk studie med 12 000 deltagare visar att personer med högt kulturdeltagande har längre livstid jämfört med dem med lägst kulturdeltagande (Källa: Kultur Hälsa och Samhälle, forum för forskning och kunskapsspridning).

Vad är då kultur? Sammanfattningsvis kan man säga att när man sysslar med något som ger tillfredsställelse oavsett om det är MC eller bilar eller loppis eller kobingo eller hittar en kurs på ett studieförbund.

Allt som gör gott i själen, är Kultur!  

Yvonne Eld Svensson, Roslagens Oberoende Parti (ROOP)  

Stefan Åhman, Roslagens Oberoende Parti (ROOP)

Kultur är inte en lyx. Kultur är inte något som bara ska finnas för dem som har råd att köpa dyra biljetter eller resa till storstäder. Kultur är en grundläggande del av ett levande samhälle. Därför borde kommunen ta större ansvar och betala minst halva kostnaden för alla offentliga uppträdanden.

När människor samlas kring musik, teater, dans eller konst händer något viktigt. Vi möts över generationsgränser, bakgrunder och politiska åsikter. Kulturen skapar gemenskap i en tid där många känner sig ensamma och splittrade. Ett offentligt uppträdande på ett torg eller i en park kan ge glädje åt hundratals människor – barnfamiljer, pensionärer och ungdomar samtidigt.

Men i dag är kultur ofta beroende av biljettintäkter och privata sponsorer. Det gör att många arrangörer tvingas höja priserna eller helt avstå från evenemang. Små föreningar och lokala artister får svårt att överleva. Resultatet blir ett fattigare kulturliv där bara de mest kommersiella arrangemangen klarar sig.

Om kommunen gick in och betalade halva kostnaden för offentliga uppträdanden skulle mycket förändras. Fler arrangörer skulle våga satsa. Biljettpriserna skulle kunna hållas nere eller till och med bli gratis. Lokala artister skulle få fler möjligheter att uppträda och utvecklas. Samtidigt skulle invånarna få ett rikare kulturliv nära hemmet.

Det handlar också om ekonomi. Kultur är inte bara en kostnad – det är en investering. Evenemang lockar människor till centrum, stärker lokala företag och gör kommunen mer attraktiv att bo i. Restauranger, caféer och butiker tjänar på ett levande kulturliv. Dessutom visar forskning gång på gång att kultur och kreativitet bidrar till bättre psykisk hälsa och ökad livskvalitet.

Många kommuner säger att de vill satsa på trygghet och gemenskap. Då måste man också förstå kulturens roll. Ett samhälle utan mötesplatser blir kallare och mer otryggt. Offentliga kulturarrangemang ger människor anledning att mötas och känna stolthet över sin stad eller kommun.

Självklart kostar detta pengar. Men frågan är egentligen: har vi råd att låta bli? När kulturen får stå tillbaka försvinner något mänskligt ur samhället. Vi riskerar att skapa kommuner där människor bara bor – men inte lever tillsammans.

Därför borde kommunen ta ansvar och finansiera minst halva kostnaden för alla offentliga uppträdanden. Kultur ska inte vara ett privilegium för några få. Den ska vara tillgänglig för alla.

Stefan Åhman, Yvonne Eld Svensson

En eloge till Staffan Tjörnhammar som i sin debattartikel den 25 februari faktiskt debatterar
lokalt (låt vara med språngbräda i utrikes händelser, men ändå). Det var det Roslagens
oberoende parti efterlyste i vår debattartikel den 8 oktober 2025 – den som väntar på något
gott….

Inte nog med det. Tjörnhammar visar goda exempel på att skriva en artikel på vad ett parti
där hans eget parti ingick har gjort istället för att peka på vad andra inte gjort. Nästan så man
för ett ögonblick tror att vi haft samma handledare i debatt-teknik (det har vi inte).

I sin artikel pekar Staffan på olika vinklar i olika situationer. Ibland har man avsikter med det
man gör för stunden, ibland är det långsiktiga utfallet som eftersträvas.
När det gäller den lokala politiken har alla politiska organisationer sitt långsiktiga mål. Om
inte jag förstått något fullkomligt galet är det detta som kallas att ha en vision.
Visioner med exempelvis en kommun kan variera väldigt. Det finns politiska organisationer
som vill att kommunen (-s organisation) ska vara så liten som möjligt och verksamheten
skötas i privata (ofta vinstrivna) företag, men det finns också politiska organisationer som vill
att kommunens organisation ska vara ändamålsenlig till sin storlek, och då måste man också
argumentera kring vad som är ändamålsenlig storlek (och varför).

Det är här man mycket väl kan börja en lokalt fokuserad valrörelse, och i den valrörelsen
jämföra sitt partis bild med vilken bild uppdragsgivarna (det vill säga väljarna) målar upp. Det
är här det är enormt viktigt att diskussionen sker så att alla parter kan delta i den. Att enbart
hålla den i sammanträdesrummet eller i ortstidningen (i den mån denna fortfarande finns
kvar) gynnar ingen.
Vi har i skrivande stund 6 månader kvar till kommunalvalet. Låt oss fylla dessa månader med
en saklig diskussion om var både det geografiska området – men också den administrativa
organisationen – Norrtälje kommun ska vara, både om 4 år, men också på betydligt längre
(och kanske kortare) sikt.
Jag tycker du, väljare i Norrtälje Kommun, kan börja med att tala om hur du vill ha det.

Christer Johansson
Johannes Folkesson
Roslagens enda lokala lokalparti
Roslagens Oberoende Parti

Mot bakgrund av att vi i Roslagens Oberoende Parti är mycket ovanliga:

– Vi är oerhört få

– Vi är ideologiskt sett oberoende

– Vi har inskrivet i våra stadgar att lagen gäller

– Vi bryr oss bara om vad som sker i Norrtälje Kommun

– Vi har inga anställda

Så måste vi tänka annorlunda när vi utformar vår politik. När vi jämför vad vi vill med andra partier brukar det framgå med all önskvärd tydlighet.

Det förslag till ”Riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning” som Kommunstyrelsens Arbetsutskott tog ställning till vid sitt sammanträde den 21 januari är ett utmärkt exempel.

Vi välkomnar hjärtligt vad som står i förslagets 2.3.1 ”Så långt som möjligt bör dessa ambitionsnivåer delas av den samlade politiken, för att säkerställa kontinuitet över mandatperioderna”

Det hade varit lätt från vår sida att ställa upp på, om det funnits en linje i dokumentet. Det gör det inte. I det förslag som Kommunstyrelsens arbetsutskott tog ställning till finns både formuleringar i linje med ” Politisk styrning handlar om att styra organisationen så att den politiska viljan får genomslag och att nytta skapas för kommunens invånare.” eller ” Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. De kommunala bolagen är liksom nämnder och förvaltningar till för att bedriva verksamhet som syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna”

Men sedan i nästa andetag menar man att ” Syftet med detta moderbolag är att skapa en ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, vilket ger möjlighet till att nyttja skattelagstiftningens regler om koncernbidrag.”

Roslagens oberoende Partis bidrag till beslutat kringodell kan sammanfattas i punktform enligt nedan:

– FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna gäller
– EU-fördragets regler kring värdeöverföringar, statsstöd (det vill säga räntemarginal) gäller
– Kommunen ska svara upp emot vad 1 kap §2 2 st Regeringsformen anger ”det allmänna” ska stå för
– Budgeten ska läggas med hänsyn till vad som står i Kommunallagens (SFS 2017:725) 2 kap §7.
– Vad Kommunfullmäktige redan tidigare beslutat  kring demokratisk insyn (se ägardirektiven och kommunstyrelsens nämndreglemente) gäller och ska följas.

Vi påminner gärna om att det är medborgaren som slutligen bestämmer.

Så återigen, käre medborgare: Hur vill du ha det (fr o m oktober)

Bernt Svärd
Christer Johansson
Johannes Folkesson

Roslagens oberoende Parti

Som i så många andra samhällen i kommuner, stater och många välfärdsländer, så sjunker
barnafödandet i Norrtälje, åldringarna blir allt fler, särskilt i Norrtälje jämfört med hela
Stockholmsregionen, och välfärden hotas på sikt. Allt färre unga ska ta hand om allt fler
seniorer (+ 65 år).
Den kommunalt drivna (men i privata lokaler förlagda?) Vigelsjö gårds förskola läggs ner,
andra förskolor föreslår plomberade lokaler för att dämpa kostnaderna för hela kommunens
förskolor (ersättningen till privata förskolor baseras på kostnaderna för kommunala dito).
Förslaget att plombera lokaler är ur Barn- och utbildningskontorets vinkel säkert väl övertänkt
sett enbart till förskolans nytta. Men vilka s k effektiviseringar kommer kommunstyrelsen då
att tvingas genomföra för att få ihop budgeten – för man har väl knappast haft ”utrymme i
budgeten” för detta? Enligt de initiala uppgifterna i Norrtelje Tidning ska plombering göra att
det inte kommer att behövas personalneddragningar. Dagen efter kommer andra uppgifter.
Vad är det som gäller?
Om kommunen inte heller lyckas dra till sig unga och barnfamiljer så försvinner
förutsättningarna för småskalig verksamhet i närhet till medborgarna. Den småskalighet och
närheten till kommunal service som de flesta partier säger sig stå bakom i sitt:” Hela
kommunen ska leva”.
Kommuner av Norrtäljes struktur är i grunden hotade om inte nya lösningar kan plockas fram.
Kommer all ”mjuk” verksamhetsservice som förskolor, grundskolor, äldreomsorg, primärvård
och annan tjänsteservice helt hamna i våra fem större orter med Norrtälje stad som navet? Blir
livet i landsbygdssocknarna hänvisat till ett antal ”friluftsmuséer” som betjänar turister och
fritidshusfolket? Vi i Roslagens oberoende parti (ROOP) tror på att småskaligheten och
närheten till en levande landsbygd och skärgård har chansen att hålla storskalighet och
centralism på avstånd. Men då krävs visionär realism av sällan skådat slag. Finns den hos
övriga partier? Hos Mittenstyret som helhet?
Titta en gång till på vattenförsörjningen: hur smart är det att frakta dricksvatten sju mil från
Mälaren till en kostnad som många privata, kooperativa och samfälligheter nu hotar att
knäckas av. Dyrt, riskabelt och feltänkt och inte särskilt strategiskt sett ur myndigheten för
Civilt försvars perspektiv.

Johannes Folkesson,
ordf ROOP

Johan Österberg