Debatten om bostadsförsörjning handlar ofta om motsättningar mellan offentlig och privat sektor. Men i frågan om en kommunal bostadskö borde vi tänka tvärtom. En välfungerande kommunal bostadskö är inte bara en tillgång för allmännyttan – den skapar också tydliga fördelar för privata fastighetsägare, samtidigt som den gör bostadsmarknaden mer rättvis, effektiv och transparent.

I många kommuner råder idag bostadsbrist, långa väntetider och en växande osäkerhet kring hur lediga lägenheter förmedlas. För den bostadssökande kan det upplevas som otydligt vilka regler som gäller och vilka möjligheter som faktiskt finns.

En gemensam kommunal bostadskö skapar ordning och förutsägbarhet. Den bygger på öppna principer där kötiden avgör, inte personliga kontakter eller informella nätverk.

För allmännyttan är fördelarna uppenbara. En samlad bostadskö minskar administrationen och ger bättre överblick över efterfrågan. Kommunala bostadsbolag får lättare att matcha rätt bostad med rätt hyresgäst och kan samtidigt arbeta mer strategiskt med bostadsförsörjningen.

Det blir enklare att planera nyproduktion, identifiera behov hos olika grupper och minska vakanser.

Men även privata fastighetsägare har mycket att vinna på att ansluta sig till en kommunal bostadskö. För det första innebär det en effektivare uthyrningsprocess. Istället för att varje fastighetsägare ska bygga upp egna system för annonsering, ansökningar och urval kan kön fungera som en professionell och etablerad kanal för att hitta hyresgäster.

För det andra skapar en gemensam kö större trygghet och legitimitet. När urvalet sker genom transparenta regler minskar risken för misstankar om godtycke eller diskriminering. Det stärker förtroendet för både fastighetsägare och bostadsmarknaden som helhet.

En kommunal bostadskö kan dessutom bidra till ökad rörlighet på bostadsmarknaden. När fler hyresvärdar samlas i samma system blir det enklare för människor att byta bostad efter livssituation och behov. Det gynnar unga som söker sin första lägenhet, barnfamiljer som behöver större bostad och äldre som vill flytta till något mindre och mer tillgängligt. Ökad rörlighet skapar i sin tur bättre nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.

Kritiker menar ibland att privata fastighetsägare förlorar kontroll genom att ansluta sig till en kommunal kö. Men i praktiken handlar det snarare om att vinna tillgång till en större och mer strukturerad marknad. Fastighetsägare kan fortfarande ställa rimliga krav på ekonomi och skötsamhet, samtidigt som själva förmedlingen blir mer effektiv och rättssäker.

I en tid där bostadsfrågan blivit allt mer polariserad behöver vi lösningar som bygger samarbete istället för motsättningar. En kommunal bostadskö är just en sådan lösning. Den stärker allmännyttan, underlättar för privata aktörer och skapar större transparens för de människor som söker ett hem.

Bostadsmarknaden fungerar bäst när den är öppen, tydlig och tillgänglig för fler. Därför borde fler kommuner utveckla starka och gemensamma bostadsköer – till nytta för både hyresgäster och fastighetsägare.

Johannes Folkesson, Partiordförande Roslagens Oberoende Parti

Under en tid då många hushåll i Norrtälje kämpar med höga matpriser, ökade boendekostnader och ekonomisk osäkerhet måste våra folkvalda visa återhållsamhet och ansvar. Därför är det dags att diskutera en sänkning av politikernas arvoden i Norrtälje kommun.

Politiker har ett viktigt uppdrag. De fattar beslut som påverkar kommunens utveckling, skola, äldreomsorg och infrastruktur. Men politik ska vara ett förtroendeuppdrag – inte en väg till höga ersättningar som riskerar att skapa avstånd mellan beslutsfattare och medborgare.

När kommunens verksamheter ständigt ställs inför krav på effektiviseringar är det rimligt att även den politiska organisationen granskas. Om lärare, undersköterskor och andra kommunanställda förväntas göra mer med begränsade resurser bör samma princip gälla för kommunens politiska ledning.

Idag arvoderas Norrtäljes förtroendevalda utifrån en procentsats av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Från den 1 juli är det 99 900 kronor per månad vilket motsvarar 60 procent av statsrådsarvodet. (Vi minns hur man försökte höja detta till att istället beräknas på statsministerns arvode vilket då hade blivit 126 600 per månad). En rimligare beräkningsgrund borde vara att Kommunstyrelsens ordförandes arvode beräknas till ett inkomstbasbelopp, idag 83 400 kronor. En sänkning med cirka 17 procent. Totalt betalar Norrtälje kommun ut cirka 17 miljoner kronor i arvoden till våra politiker så en sänkning med 17 procent skulle innebära cirka 2 900 000 kr i besparingar för kommunmedborgarna..

En sänkning av arvodena skulle visserligen inte lösa kommunens ekonomiska utmaningar på egen hand, men den skulle skicka en viktig signal. Den skulle visa att politikerna är beredda att dela de uppoffringar som många invånare redan tvingas göra. Förtroende byggs genom handling, inte genom ord.

Det finns också en demokratisk aspekt. För höga arvoden riskerar att locka personer som främst ser politiken som en karriärmöjlighet. Ett mer återhållsamt ersättningssystem stärker istället bilden av politiken som ett samhällsuppdrag där engagemanget för kommunen står i centrum.

Norrtälje behöver politiker som går före med gott exempel. Genom att sänka de politiska arvodena kan kommunen visa att skattebetalarnas pengar hanteras med respekt och att de folkvalda är beredda att ta ansvar även när det gäller deras egna ersättningar.

Nu är det dags att sätta invånarna först. En översyn och sänkning av politikernas arvoden vore ett steg i rätt riktning för ett mer ansvarsfullt och förtroendeingivande Norrtälje.

Stefan Åhman (Roop)

Christer Johansson (Roop)

Varför tycker vi i ROOP att anslagen för kultur skall vara likvärdigt med idrott.

Därför att kultur omfattar mycket mer än sång, dans, musik och bildkonst.

Kultur uppstår i mötet mellan människor, i föreningsliv, i historia, i berättelser och i gemensamma upplevelser.

Vi vill utveckla ett kulturutbud i hela kommunen som är tillgängligt för alla våra invånare oberoende av var de bor. Det ska vara varierat och lokalt förankrat., och det ska vara tillgängligt för alla åldrar.

Vi vill även att anslagen för kultur skall vara likvärdiga med idrott då båda är lika viktiga för barns och vuxnas välmående.

Kultur kan öka empati, skapa mening och påverka både hälsa och livslängd. Det finns idag omfattande forskning som bekräftar detta.

Barn som får tidig musikundervisning i ett musikinstrument utvecklar bland annat hjärnstrukturer kopplade till känslohantering – förändringar som kvarstår i vuxen ålder.

En 36-årig svensk studie med 12 000 deltagare visar att personer med högt kulturdeltagande har längre livstid jämfört med dem med lägst kulturdeltagande (Källa: Kultur Hälsa och Samhälle, forum för forskning och kunskapsspridning).

Vad är då kultur? Sammanfattningsvis kan man säga att när man sysslar med något som ger tillfredsställelse oavsett om det är MC eller bilar eller loppis eller kobingo eller hittar en kurs på ett studieförbund.

Allt som gör gott i själen, är Kultur!  

Yvonne Eld Svensson, Roslagens Oberoende Parti (ROOP)  

Stefan Åhman, Roslagens Oberoende Parti (ROOP)

Kultur är inte en lyx. Kultur är inte något som bara ska finnas för dem som har råd att köpa dyra biljetter eller resa till storstäder. Kultur är en grundläggande del av ett levande samhälle. Därför borde kommunen ta större ansvar och betala minst halva kostnaden för alla offentliga uppträdanden.

När människor samlas kring musik, teater, dans eller konst händer något viktigt. Vi möts över generationsgränser, bakgrunder och politiska åsikter. Kulturen skapar gemenskap i en tid där många känner sig ensamma och splittrade. Ett offentligt uppträdande på ett torg eller i en park kan ge glädje åt hundratals människor – barnfamiljer, pensionärer och ungdomar samtidigt.

Men i dag är kultur ofta beroende av biljettintäkter och privata sponsorer. Det gör att många arrangörer tvingas höja priserna eller helt avstå från evenemang. Små föreningar och lokala artister får svårt att överleva. Resultatet blir ett fattigare kulturliv där bara de mest kommersiella arrangemangen klarar sig.

Om kommunen gick in och betalade halva kostnaden för offentliga uppträdanden skulle mycket förändras. Fler arrangörer skulle våga satsa. Biljettpriserna skulle kunna hållas nere eller till och med bli gratis. Lokala artister skulle få fler möjligheter att uppträda och utvecklas. Samtidigt skulle invånarna få ett rikare kulturliv nära hemmet.

Det handlar också om ekonomi. Kultur är inte bara en kostnad – det är en investering. Evenemang lockar människor till centrum, stärker lokala företag och gör kommunen mer attraktiv att bo i. Restauranger, caféer och butiker tjänar på ett levande kulturliv. Dessutom visar forskning gång på gång att kultur och kreativitet bidrar till bättre psykisk hälsa och ökad livskvalitet.

Många kommuner säger att de vill satsa på trygghet och gemenskap. Då måste man också förstå kulturens roll. Ett samhälle utan mötesplatser blir kallare och mer otryggt. Offentliga kulturarrangemang ger människor anledning att mötas och känna stolthet över sin stad eller kommun.

Självklart kostar detta pengar. Men frågan är egentligen: har vi råd att låta bli? När kulturen får stå tillbaka försvinner något mänskligt ur samhället. Vi riskerar att skapa kommuner där människor bara bor – men inte lever tillsammans.

Därför borde kommunen ta ansvar och finansiera minst halva kostnaden för alla offentliga uppträdanden. Kultur ska inte vara ett privilegium för några få. Den ska vara tillgänglig för alla.

Stefan Åhman, Yvonne Eld Svensson

En eloge till Staffan Tjörnhammar som i sin debattartikel den 25 februari faktiskt debatterar
lokalt (låt vara med språngbräda i utrikes händelser, men ändå). Det var det Roslagens
oberoende parti efterlyste i vår debattartikel den 8 oktober 2025 – den som väntar på något
gott….

Inte nog med det. Tjörnhammar visar goda exempel på att skriva en artikel på vad ett parti
där hans eget parti ingick har gjort istället för att peka på vad andra inte gjort. Nästan så man
för ett ögonblick tror att vi haft samma handledare i debatt-teknik (det har vi inte).

I sin artikel pekar Staffan på olika vinklar i olika situationer. Ibland har man avsikter med det
man gör för stunden, ibland är det långsiktiga utfallet som eftersträvas.
När det gäller den lokala politiken har alla politiska organisationer sitt långsiktiga mål. Om
inte jag förstått något fullkomligt galet är det detta som kallas att ha en vision.
Visioner med exempelvis en kommun kan variera väldigt. Det finns politiska organisationer
som vill att kommunen (-s organisation) ska vara så liten som möjligt och verksamheten
skötas i privata (ofta vinstrivna) företag, men det finns också politiska organisationer som vill
att kommunens organisation ska vara ändamålsenlig till sin storlek, och då måste man också
argumentera kring vad som är ändamålsenlig storlek (och varför).

Det är här man mycket väl kan börja en lokalt fokuserad valrörelse, och i den valrörelsen
jämföra sitt partis bild med vilken bild uppdragsgivarna (det vill säga väljarna) målar upp. Det
är här det är enormt viktigt att diskussionen sker så att alla parter kan delta i den. Att enbart
hålla den i sammanträdesrummet eller i ortstidningen (i den mån denna fortfarande finns
kvar) gynnar ingen.
Vi har i skrivande stund 6 månader kvar till kommunalvalet. Låt oss fylla dessa månader med
en saklig diskussion om var både det geografiska området – men också den administrativa
organisationen – Norrtälje kommun ska vara, både om 4 år, men också på betydligt längre
(och kanske kortare) sikt.
Jag tycker du, väljare i Norrtälje Kommun, kan börja med att tala om hur du vill ha det.

Christer Johansson
Johannes Folkesson
Roslagens enda lokala lokalparti
Roslagens Oberoende Parti

Mot bakgrund av att vi i Roslagens Oberoende Parti är mycket ovanliga:

– Vi är oerhört få

– Vi är ideologiskt sett oberoende

– Vi har inskrivet i våra stadgar att lagen gäller

– Vi bryr oss bara om vad som sker i Norrtälje Kommun

– Vi har inga anställda

Så måste vi tänka annorlunda när vi utformar vår politik. När vi jämför vad vi vill med andra partier brukar det framgå med all önskvärd tydlighet.

Det förslag till ”Riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning” som Kommunstyrelsens Arbetsutskott tog ställning till vid sitt sammanträde den 21 januari är ett utmärkt exempel.

Vi välkomnar hjärtligt vad som står i förslagets 2.3.1 ”Så långt som möjligt bör dessa ambitionsnivåer delas av den samlade politiken, för att säkerställa kontinuitet över mandatperioderna”

Det hade varit lätt från vår sida att ställa upp på, om det funnits en linje i dokumentet. Det gör det inte. I det förslag som Kommunstyrelsens arbetsutskott tog ställning till finns både formuleringar i linje med ” Politisk styrning handlar om att styra organisationen så att den politiska viljan får genomslag och att nytta skapas för kommunens invånare.” eller ” Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. De kommunala bolagen är liksom nämnder och förvaltningar till för att bedriva verksamhet som syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna”

Men sedan i nästa andetag menar man att ” Syftet med detta moderbolag är att skapa en ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, vilket ger möjlighet till att nyttja skattelagstiftningens regler om koncernbidrag.”

Roslagens oberoende Partis bidrag till beslutat kringodell kan sammanfattas i punktform enligt nedan:

– FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna gäller
– EU-fördragets regler kring värdeöverföringar, statsstöd (det vill säga räntemarginal) gäller
– Kommunen ska svara upp emot vad 1 kap §2 2 st Regeringsformen anger ”det allmänna” ska stå för
– Budgeten ska läggas med hänsyn till vad som står i Kommunallagens (SFS 2017:725) 2 kap §7.
– Vad Kommunfullmäktige redan tidigare beslutat  kring demokratisk insyn (se ägardirektiven och kommunstyrelsens nämndreglemente) gäller och ska följas.

Vi påminner gärna om att det är medborgaren som slutligen bestämmer.

Så återigen, käre medborgare: Hur vill du ha det (fr o m oktober)

Bernt Svärd
Christer Johansson
Johannes Folkesson

Roslagens oberoende Parti

Som i så många andra samhällen i kommuner, stater och många välfärdsländer, så sjunker
barnafödandet i Norrtälje, åldringarna blir allt fler, särskilt i Norrtälje jämfört med hela
Stockholmsregionen, och välfärden hotas på sikt. Allt färre unga ska ta hand om allt fler
seniorer (+ 65 år).
Den kommunalt drivna (men i privata lokaler förlagda?) Vigelsjö gårds förskola läggs ner,
andra förskolor föreslår plomberade lokaler för att dämpa kostnaderna för hela kommunens
förskolor (ersättningen till privata förskolor baseras på kostnaderna för kommunala dito).
Förslaget att plombera lokaler är ur Barn- och utbildningskontorets vinkel säkert väl övertänkt
sett enbart till förskolans nytta. Men vilka s k effektiviseringar kommer kommunstyrelsen då
att tvingas genomföra för att få ihop budgeten – för man har väl knappast haft ”utrymme i
budgeten” för detta? Enligt de initiala uppgifterna i Norrtelje Tidning ska plombering göra att
det inte kommer att behövas personalneddragningar. Dagen efter kommer andra uppgifter.
Vad är det som gäller?
Om kommunen inte heller lyckas dra till sig unga och barnfamiljer så försvinner
förutsättningarna för småskalig verksamhet i närhet till medborgarna. Den småskalighet och
närheten till kommunal service som de flesta partier säger sig stå bakom i sitt:” Hela
kommunen ska leva”.
Kommuner av Norrtäljes struktur är i grunden hotade om inte nya lösningar kan plockas fram.
Kommer all ”mjuk” verksamhetsservice som förskolor, grundskolor, äldreomsorg, primärvård
och annan tjänsteservice helt hamna i våra fem större orter med Norrtälje stad som navet? Blir
livet i landsbygdssocknarna hänvisat till ett antal ”friluftsmuséer” som betjänar turister och
fritidshusfolket? Vi i Roslagens oberoende parti (ROOP) tror på att småskaligheten och
närheten till en levande landsbygd och skärgård har chansen att hålla storskalighet och
centralism på avstånd. Men då krävs visionär realism av sällan skådat slag. Finns den hos
övriga partier? Hos Mittenstyret som helhet?
Titta en gång till på vattenförsörjningen: hur smart är det att frakta dricksvatten sju mil från
Mälaren till en kostnad som många privata, kooperativa och samfälligheter nu hotar att
knäckas av. Dyrt, riskabelt och feltänkt och inte särskilt strategiskt sett ur myndigheten för
Civilt försvars perspektiv.

Johannes Folkesson,
ordf ROOP

Johan Österberg

Mot bakgrund av att vi i Roslagens Oberoende Parti är mycket ovanliga:

• Vi är oerhört få
• Vi är ideologiskt sett oberoende
• Vi har inskrivet i våra stadgar att lagen gäller
• Vi bryr oss bara om vad som sker i Norrtälje Kommun
• Vi har inga anställda

Så måste vi tänka annorlunda när vi utformar vår politik. När vi jämför vad vi vill med andra
partier brukar det framgå med all önskvärd tydlighet.
Det förslag till ”Riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning” som Kommunstyrelsens
Arbetsutskott tog ställning till vid sitt sammanträde den 21 januari är ett utmärkt exempel.

Vi välkomnar hjärtligt vad som står i förslagets 2.3.1 ”Så långt som möjligt bör dessa
ambitionsnivåer delas av den samlade politiken, för att säkerställa kontinuitet över
mandatperioderna”
Det hade varit lätt från vår sida att ställa upp på, om det funnits en linje i dokumentet. Det gör
det inte. I det förslag som Kommunstyrelsens arbetsutskott tog ställning till finns både
formuleringar i linje med ” Politisk styrning handlar om att styra organisationen så att den
politiska viljan får genomslag och att nytta skapas för kommunens invånare.” eller ”
Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål.
De kommunala bolagen är liksom nämnder och förvaltningar till för att bedriva verksamhet
som syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna”
Men sedan i nästa andetag menar man att ” Syftet med detta moderbolag är att skapa en
ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, vilket ger möjlighet till att nyttja
skattelagstiftningens regler om koncernbidrag.”
Roslagens oberoende Partis bidrag till kommunens styrmodell kan sammanfattas i punktform
enligt nedan:

• FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna gäller
• EU-fördragets regler kring värdeöverföringar, statsstöd (det vill säga räntemarginal) gäller
• Kommunen ska svara upp emot vad 1 kap §2 2 st Regeringsformen anger ”det allmänna”
  ska stå för
• Budgeten ska läggas med vad som står i Kommunallagens (SFS 2017:725) 2 kap §7
  stadgar.
• Vad Kommunfullmäktige redan tidigare beslutat kring demokratisk insyn (se ägardirektiven
  och kommunstyrelsens nämndreglemente) gäller och ska följas.

Vi påminner gärna om att det är medborgaren som slutligen bestämmer.

Så återigen, käre medborgare: Hur vill du ha det (fr o m oktober)
Bernt Svärd
Christer Johansson
Johannes Folkesson

Om mindre än ett år är det val i Norrtälje Kommun, Stockholms län – ja, hela Sverige. Det
finns det nog ingen läsare av Norrtelje tidning som missat.
Precis som i övriga Sverige finns det säkerlligen de som vill rösta nästa år, men som inte har
en aning om var man kommer att rösta på. De redovisas i opinionsundersökningen som
osäkra.
Den nära nog givna frågan blir då vad vi politiker gör för att övertyga dessa om att det är just
vårt parti de ska rösta på – till riksdagen, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige.
För betänk nu, både medborgare och politiker från vänster till höger. Det är 3 separata val
som hålls i september 2026. Ska vi vara ärliga mot varandra så måste alltså 3 delar av ett
parti övertyga samma väljare för att det ska stå samma sak på den gula, vita och blå
valsedeln.
För mig och det parti jag representerar finns inte den frågan på bordet. Roslagens
oberoende Parti (ROOP) är till 100% lokalt med en övervägande del av medlemmarna i vår
kommun.
Efter en satsning som gick fel 2022 finns inte vi och våra väljare representerade i
kommunfullmäktige, men vi brinner för att återkomma dit – och vi vill gärna börja debattera
redan nu, bara möjligheten till det ges.
Så det är jätteroligt att Kommunens lokala företrädare från vänster till Höger börjat debattera.
Den senaste tiden har både Ulrika Falk/Margareta Lundgren (S), Staffan Tjörnhammar (M),
Robert Beronius (L) och Andrea Kronvall (SD) haft debattartiklar publicerade – till
övervägande del om vad man gör på riksplanet.
Någon passus om förskolor på landsbygden (D v s utanför tätorterna) har också dykt upp.
Tack för det. Huvudstråket är dock rikspolitik.
Hur många väljare till kommunalvalet övertygar det?
Roslagens oberoende Parti diskuterar gärna med medborgare, och vi debatterar gärna mot
företrädare för andra partier – på villkor att debatten handlar om lokala ärenden. Vi är för det
nära. Vi är för lokal produktion för lokala behov.
Hur vill du, kära medborgare, ha det från Oktober 2026?

Johannes Folkesson
Johan Österberg

Interpellation riktad till Ordföranden i Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) Hanna Stymne-Bratt (S)

I ett brev daterat den 5/3 2025 upplyser KSON de i”område 3” (Norrtälje norra med Söderbykarl, Roslagsbro, Estuna, Lohärad, Malsta samt norra delarna av Centrala Norrtälje och ”område 4” (Norrtälje Södra med Rådmansö, Frötuna, Länna, Riala, Blidö samt södra delarna av Centrala Norrtälje) att Attendo upphör med hemtjänst ”senast den 28 oktober 2025”. Med informationsbrevet skickas en ny valblankett och svarskuvert.

Endast en kort tid därefter börjar Kommunens/Förvaltningens biståndshandläggare att ringa Attendos brukare av Hemtjänst för att förmå dessa att byta aktör, trots att mycket tid finns kvar till senastedatum. I samtalen framkommer att Attendo vill stänga redan under sommaren – tvärs emot det datum som anges i den första informationen.

Å Hemtjänstbrukarnas vägnar frågar vi därför Kommunalförbundets Ordförande:

– Varför är det helt plötsligt mer bråttom än vad som anges i den första informationen?
– Hur kan det komma sig att Kommunens/kommunalförbundets Biståndshandläggare börjar ringa så snart efter informationen – och med ändrade uppgifter

För Hemtjänstkunderna

Yvonne Eldh Svensson Roslagens Oberoende Parti